Bibliotheca Arnamagnæana - 01.10.1960, Blaðsíða 28

16
71r 7: sygnyiar; A,B,C: hen nar.
8: grimur for péå at leita nordur yfer hæls. til flokadals; A,B,C: hann leitadi
epter honum ifer håls nordr j Flokadal.
11-12: hun suarar. betta er ill furda. Ok mun; A,B.C: Henne totte bad furda
mikil og kuad.
16: Epter af lidna uelzluna; A,B,C: ad henne lidne.
23: Jteim badum likade uel; A,B,C: badum likade (eller lijke).
29: Enn mier uirdxzt hann uera; A,B,C: virdist mier honum.
71v 16-17: tmiat bat er likligt at bu uerder; A,B,C: bu munt verda.
37: hdrdur stod; A,B,C: stod upp.
79r 6: geck hann ]?éå; A,B,C: hann for.
79v 24-25: bal mællti hann; A,B,C: Helgi mællte.
34: funnduzt; A,B,C: mættust.
80r 8: fyst; A,B,C: dyrfst.
80v 14: bar; A,B,C: fyrer beim.
27-28: benna hlut; A,B,C: betta.
82r 15-16: aullum husum; A,B,C: hirdslum aullum ok husum.
82v 6: kuezt uilldu; A,B,C: vilja.
19: beir; A,B,C: med hana.
24: .Ih), menn letuzt af Geir; A,B,C: og haf de lated (C: lamed) ba fiora menn.
85r 5: ordit .ix. manna bana; A,B,C: vegid IX menn.
85v 10: heefde ecke farit; A,B,C: ecke koma (eller kjæme ecke).
86r 25-26: sem hSrdur haf de sa henndl sier; A,B,C: a hende Hardar.
87r 26: bat feil b& nidur; A,B,C: feil bad sialft (Ab omskriver hela denna mening).
Principiellt ha de gemensamma overhoppen inget storre bevisvarde,
snarast endast ett subsidiårt sådant. Dåremot ha varianter med (nåstan)
exakt samma ordalydelse i samtliga grupper och framfor allt enslydande
interpolationer ensamma bevisvarde. De summa 14 interpolationerna,
gemensamma for A,B,C mot 556, åro både få och obetydliga. Men an-
talet varianter, summa 102, år mera betydande. Enbart dessa låsarter i
A,B,C visa tydligt, att till grund for samtliga pappershandskrif-
ters text av Hardar saga i grupperna A,B,C ligger en ge-
mensam, nu forlorad text. Denna text får principiellt an-
tagas vara direkt avskrift efter 556. Annorlunda kan man inte
tolka de många (nåstan) exakt lika overensståmmelserna mellan pap-
pershss.
Nu ligger det emellertid så till, att vi forutom de helt eller nåstan
helt i alla dessa hss overensståmmande låsarterna gentemot 556 ha ett
stort antal mellan grupperna avvikande låsarter, som givetvis också
skilja sig från 556, vilka dock forete sådan likhet, att de såkerligen torde
återgå på en gemensam kålla. I dessa fali har oftast en av grupperna
en till synes ursprungligare låsart (som alltså står nårmare den i 556),
vilken principiellt kan antas ha samma form som den vilken legat till