Skírnir

Ukioqatigiit

Skírnir - 01.01.1862, Qupperneq 47

Skírnir - 01.01.1862, Qupperneq 47
Grikkland. FRfcTTIR. 47 f>aí> hefir og enn veikt vinsældir konúngs, ab landií) hefir svo opt mátt lúta lágt í skiptum viíi útlendar |>jóbir, svo sem vií> Englend- ínga ekki fyrir löngu. Trúarbræbr þeirra og samþjó&amenn í lönd- unum í grend, og í Jonseyjunum, ala og þenna anda, og örfa huga hinna, aí> slíta af sér öll bönd, og hefja herskjöld fyrir rétti hinna grísku þjó&a, sem enn eru ö&rum há&ar, en til þess er Grikk- land of veikbur&a land. Ríkisskuldirnar eru og allmiklar, yfir 100 mill. drakma, sem stórveldin hafa gengib í veb fyrir, og af því grei&slan er óviss, þá hafa þeir áhöld me& skuldunautum sinum. Verzlun Grikkja er þó allmikil, og þeir hafa fjölda skipa úti, mest smá; verzlunarlög þeirra eru sem á Frakklandi, þeir hafa mesta verzlun vi& England, Frakkiand og Austrríki. Grikkir eru kunnir a& því, a& vera djarfir sjómenn, en eru þó heldr víkínga en far- manna efni. í byrjun ársins 1862 var& allhættuleg uppreist á Grikklandi. í borginni Nauplia, sem liggr vi& Naupliafjör&, í Peloponnesus, ná&u uppreistarmenn víginu, og setuli& borgarinnar gekk í li& me& þeim e&r var stökkt burt. Nú hafa uppreistarmenn þessir víggirt borgina og búast um af alefli. Her sá, sem kondngr hefir sent gegn þeim, hefir enn engu áorka&. þó fer tvennum sögum fram um styrk upp- reistarinnar, og yfir hve miki& svæ&i liún nái, en hún er óbugu& enn. . Upptök upphlaupsins stó&u í sambandi vi& dóm þann, sem felldr var yfir Dosios, og æsíngar, sem þar af ur&u. Á Jonseyjum, sem liggja vi& vestrstrandir Grikklands, hefir og veri& nokku& óróagjarnt. Eyjarskeggjar eru algriskir aö þjó&erni, eru þjó&ríki sér a& nafni, og undir skjóli Englendínga, sem hafa þar her í eyjunum og erindreka. Englendíngar vilja ekki missa af eyj- um þessum, og hafa þar her, líkt og á Malta og í Gibraltar, til a& vera á va&bergi, því eyjarnar liggja svo vel á milli Grikklands og Italíu. En eyjarskeggjum sýnist anna&, þeirra viÖkvæ&i er sí og æ á þínginu, a& losast undan hinu útlenda valdi og ganga í þjó&félag meö Grikkjum. Englendíngar hafa sent þangaö marga sína ágætismenn , Gladstone, Russell, til a& setja ni&r í eyjarbúum me& gó&u, en þeir hafa hír&na& vi& hverja atrennu. A eyjunni Xan&os bör&ust eyjarmenn í vor vi& setumenn , og féllu margir menn. Nú fyrir skemmstu skora&i þíngiö á forseta, a& lýsa yfir fyrir
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114

x

Skírnir

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Skírnir
https://timarit.is/publication/59

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.