Skírnir

Ukioqatigiit

Skírnir - 01.01.1862, Qupperneq 49

Skírnir - 01.01.1862, Qupperneq 49
Austrr/ki. FRÉTTIR. 49 Hann lét í kyrrþey, degi fyr en uppreistin var&, sækja her manns á laun frá Mainz, er hann sá hver blika var í lopti, en a&rir stó&u sem höggdofa, Hann lét hermennina standa nokkuíi fjarri, en þegar nú skríllinn æstist gegn þíngsalnum, og braut upp dyr, og allir sáu ab þeim var full alvara, lét Schmerling hina vopnuöu menn þeysa ab; varíi hinum svo bilt vi&, aí) þeir hörfubu frá, og varb þannig miklu óhappi af stýrt án mikils mannfalls. Schmerling fékk lof fyrir skörúngskap sinn, a& hafa dirfib til a& draga ab sér her uppá eigi& eindæmi, og setja vopna&a menn á móti hinum æsta lý&, og afstýra þannig óhöppum og manndrápum, og hef&i fáir haft hug til þess í hans sporum, og vera þó einn af þjó&ernismannaflokki; var Schmerling nú enn um stund í ríkisrá&uneytinu, þanga& til honum var ekki lengr vært, er þíngiö vildi æ meir og meir bola Austrríki út úr þýzkalaridi, en hefja Preussen í öndvegiö; þó var hann enn um stund þíngma&r. En um vori& 1849 skipti um ve&r í Vín, og var& nú Schmerling lögreglurá&gjafi í Juli 1849, og hélt því 2 ár, og vann á þeim árum mart til a& bæta réttarfar í rík- inu. En alveldishöfgi sá, sem varÖ æ meiri í Austrríki me&an rá&u- neyti Bachs stó& yfir, óx svo, a& honum var& þar ekki lengr vært, og lag&i ni&r völdin, og var hann sí&an nærfellt 10 ár laus viö öll stjórnarmál, nema hvaö hann enn var þíngmaör á héra&sþíngi því, sem hann var á í öndver&u. A& almannarómi er Schmerling kalla&r drenglyndr ma&r, fálátr og har&lyndr, og jafn einar&r a& ganga í gegn sem me& alþý&u skapi, og taka á sig óvinsældir ef nau&syn ber til. Eptir a& nú ófarir hinna sí&ustu ára höf&u komiö yfir Austr- í'íki, og stjórnarlög þau, sem keisarinn haf&i sett í Oktober 1860, höf&u reynzt ónóg, þá var Schmerling sá, sem almenníngr allr haf&i auga á, a& mundi geta borgiÖ ríki og þegnum, og var& hann því stjórnarforíngi Austrríkis í enda þess árs, og voru alríkislögin 26. Febr. árangr þessa. þegar þessi nýja stjórnarskipan var útgengin, var þegar fari& a& vinna a& framkvæmd hennar, var þaö fyrst aÖ kalla saman fylknaþíng í öllum ríkjum keisarans; og var kvadt þessara þínga þann 6. April 1861; nd varö þó ágreiníngr vi& Ungverja um þeirra þíng hvar þa& skyldi vera, en a& lokum var þa& þó rá&iö, a& þjngiö skyldi haldiÖ í Pesth, og í byrjun Maimána&ar var kvadt til allsherjar- 4
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114

x

Skírnir

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Skírnir
https://timarit.is/publication/59

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.