Skírnir - 01.09.2005, Page 80
göfga manninn og kalla fram hið besta í mannsálinni. Slíkrar
hneykslunar og harkalegrar gagnrýni sér glögglega merki í viðtök-
unum sem verk sumra ungra módernista á Íslandi sættu á sínum
tíma. Vikið verður nánar að þeim síðar í ritgerðinni.
Geir Kristjánsson var í hópi þeirra ungu manna og kvenna á Ís-
landi sem reyndu að miðla hugmyndum existensíalista og framúr-
stefnu í verkum sínum upp úr 1950 þótt áhrifa úr öðrum áttum
gæti einnig vissulega í skáldskap hans, ekki síst frá sovéskum bók-
menntum. Hann fæddist í Héðinsvík á Tjörnesi 25. júní 1923, varð
stúdent frá Menntaskólanum á Akureyri 1943 og stundaði næstu
tvo vetur nám við Háskóla Íslands í norrænum fræðum. Á árun-
um 1945–48 lagði hann stund á slavnesk mál og bókmenntir við
Uppsalaháskóla. Frá 1948–50 stundaði hann nám í bókmenntum í
Englandi og Frakklandi. Eftir nám erlendis flutti hann til Reykja-
víkur og vann þar að ritstörfum til dauðadags árið 1991.
Geir vakti ungur athygli fyrir smásögur sínar sem margar birt-
ust upphaflega í tímaritum. Hann varð þá einn af brautryðjendum
módernískrar sagnagerðar í íslenskum bókmenntum. Eina smá-
sagnasafn hans, Stofnunin, kom út árið 1956. Hann skrifaði einnig
nokkur útvarpsleikrit og af þeim er Snjómokstur (1970) þekktast.
Geir ritstýrði tímaritinu MÍR á árunum 1950–59 og birti þar
margar þýðingar sínar, einkum úr rússnesku. Hann var einnig um
árabil í ritstjórn Birtings sem var helsti vettvangur nýstefnu í list-
um og menningarumræðu á 6. og 7. áratug síðustu aldar og þar
birti hann margs konar efni, þýðingar, greinar um menningarmál
og frumsamdar smásögur.
Geirs verður ekki síst minnst sem ötuls þýðanda. Alla ævi vann
hann að því að túlka rússneskan skáldskap á íslensku og munar
þar mestu um þýðingar verka frá upphafi 20. aldar, hinu mikla
blómaskeiði rússneskrar ljóðlistar. Þar eru m.a. höfundar eins og
Púshkín, Lermontov, Blok, Majakovskí, Pasternak, Akhmatova,
Jevtúsjenko, Brodskí o.m.fl. Einnig þýddi hann höfunda frá öðr-
um löndum, m.a. Lorca, Seferis, Brecht, Pound og Södergran svo
að fáeinir séu nefndir.
Hann þýddi einnig sögur eftir ýmsa þekkta höfunda, t.d.
Gogol, Dostojevskíj, Tsjekhov, Pasternak o.m.fl.
bragi halldórsson310 skírnir
Skírnir haust 05 RÉTTUR 23.11.2005 13:53 Page 310