Bibliotheca Arnamagnæana - 01.10.1960, Qupperneq 15

3
forelsen dem emellan, dels den yttre, texthistoriska,1 d.v.s. undersok-
ningen av forhållandena kring textversionernas (hss:s) tillkomst och hi-
storia.
Når det galler undersokningen av en fornislåndsk text, biir nåstan
alltid den inre, rent filologiska vågen den enda som står till forfogande,
emedan våra kunskaper om de yttre forhållandena kring dessa hss:s till-
komst åro alltfor knapphåndiga for att kunna vara till någon egentlig
hjålp, då stemmat skall uppråttas. I allmånhet kunna vi ej få veta vare
sig vem som skrivit hs eller ens ungefårligen i vilken trakt av Island den
tillkommit. Endast språkliga och grafiska (ljudhistoriska, ortografiska,
paleografiska) kriterier kunna hårvidlag ge oss ledtrådar, vilka dock
alltid torde bli tåmligen osåkra, bl.a. på grund av det trots allt tåmligen
magra materialet, som ej ger de jåmforelsemojligheter vi skulle behova,
men åven på grund av den enhetliga karaktåren både av den fornislånd-
ska litteråra stilen och det språk, på vilket denna litteratur avfattats.
Något annorlunda ligger det till, når undersokningen gåiler nyislånd-
ska hss (pappershss). En del av dessa innehålla uppgifter om skrivarens
namn och/eller hemort och om tiden for nedskrivningen. Stundom ge
de (omedvetna) upplysningar om forlagan, vilka gora det mojligt att
beståmma denna, och de innehålla oftast anteckningar av ungefår sam-
tidiga hånder, vilket år till god hjålp vid beståmningen av hs:s historia
och ev. avskrifter efter den. De kunna t.o.m. ge uppslag om skrivarens
identitet, då denna ej år kånd. Genom A.M:s och andras (i allmånhet
betydligt senare personers) arbete med de nyislåndska hss:s handstilar
och skrivare ha vi nu ett rått stort material av hss, vilkas skrivare åro
kånda. Dessutom år en forhållandevis stor del av de båttre pappershss
av fornislåndska texter, som redan framhållits, skrivna av en ganska
liten grupp månniskor, vilka ågnade en stor del av sin tid åt arbetet att
genom avskrivning vidmakthålla den forntida litteraturens liv. Om dessa
skrivare få vi alltså en relativt god kunskap, vilket underlåttar arbetet.
Allt detta, sett i samband med att nutidens kunskap om islåndska histo-
riska (i detta fail sårskilt kulturella) forhållanden från omkring år 1600
och framåt år av ett betydande omfång, gor att de yttre, texthistoriska
upplysningar, som kunna håmtas fram vid undersokningar av nyislånd-
ska hss, bli mera vårdefulla, ej blott for den allmånna islåndska kultur-
historien utan också for beståmningen av de enskilda hss:s plats i stem-
1 Termen “lårdomshistoria“ år i detta sammanhang ej fullt adekvat, då det i de
fiesta fail hår inte ror sig om något “lårt“ arbete.