Bibliotheca Arnamagnæana - 01.10.1960, Qupperneq 21

9
efter led. Att alla paleografiska och nåstan alla ortografiska detaljer
forbigåtts vid denna jåmforelse ar tåmligen sjålvklart. Endast sådana
ortografiska detaljer (t.ex. felskrivningar) ha medtagits, som kunna ge
direkta besked om två hss:s nara slaktskap. Det år emellertid ej ens
tillråcldigt med sådana inskrånkningar i materialredovisningen, som be-
rora de enskilda textstallena. Materialsamlingen skulle åndå bli
alltfor utrymmeskråvande for att kunna medtagas i sin helhet. Dårfor
gores i allmanhet har den inskrånkningen, att då materialsamlingen for
en viss jåmforelse overstiger ungefår en halv trycksida, medtages endast
en del av materialet, från tre beståmda avsnitt i borjan, mitten och slutet
av texten (s. 70r-71v, 79r-80v, 87r-88r i 556). Sålunda undvikes i mojli-
gaste mån godtycke vid urvalet av material for redovisning.
Av de differenser i ordmaterialet, som forbigåtts i detta arbete, mår-
kas fråmst småord, som finnas i 556 men saknas i pappershss. Som
bekant bestå åndringarna gentemot forlagan av texten i de fiesta nyis-
låndska hss huvudsakligast i en genomgående forkortning av forlagans
version. Denna yttrar sig ofta som en sammandragning eller samman-
arbetning av texten men också i att avsnitt, meningar, ordgrupper och
ord, som ansetts overflodiga for beskrivningen av handlingsgången, ha
overhoppats. Detta tycks fråmst ha drabbat vissa ordgrupper, sårskilt
adverb. Tidsadverb såsom nu, på, sidan, pegar åro de vanligast over-
hoppade, likaså rumsadverb som par, hér. Partikeln er i uttryck som
på er, pegar er o.s.v. forsvinner oftast, liksom adj:s best. art. hinn.
Konjunktionen ok overhoppas i stor utstråckning, varigenom ofta en
rått klumpig textversion uppstår, som i sin tur kan ge upphov till ytter-
ligare forandringar. Kopulan er, ert, var o.s.v. overhoppas likaså ofta.
Ordfoljderna hun var, hann var utelamnas icke sålian, dår så kan ske.
Personnamn och pronomen kunna våxla, t. o. m. i flera omgångar efter
varandra (så att t. ex. hs C, som år avskrift av hs B, återinfor det person-
namn i hs A, vilket B, som år avskrift av A, hade åndrat till motsvarande
personliga pronomen). Pers. pron. overhoppas åven i ovrigt. Yåxling
mellan indikativ- och konjunktivformer år en av de foreteelser, som åro
så labila, att hånsyn hår ej tas till dem. Vidare koordineras ofta två på
varandra foljande satser med i sak samma subjekt genom att det ena
satssubjektet strykes och ett ok insåttes. I sådana med ok koordinerade
fullståndiga satser strykes oftast endast det ena subjektet. Genomgående
aro åven sådana andringar i ordfoljden, vilka i den flexionsrika islånd-
skan åro låtta att gora, utan att någon sakåndring uppstår. Det gålier