Bibliotheca Arnamagnæana - 01.10.1960, Page 25

13
g och det diakritiska tecknet over u har givetvis fått utgå. Ligaturen
a + v (a») återges med au. Overhuvudtaget ha åtskilliga bokstavstyper
av mera individuelt och tillfallig karaktår fått utgå, dels av tryckeritek-
niska skål och dels eftersom de nåppeligen ha någon som helst betydelse
for textforståelsen eller hs-jåmforelsen. Forkortningarna ha i allmånhet
upplosts efter hs:s eget skrivsått, men full konsekvens har ej kunnat
uppnås i detta avseende, då det skulle ha medfort rått stora besvar att
hålla reda på varje hs:s speciella skrivsått i varje enskilt fail, når så
många hss behandlas. Avsikten har hårvidlag varit att återge textinne-
hållet fullt korrekt, ej att ge ortografiska upplysningar, som icke ha
någon direkt betydelse for textjåmforelsen.
Då sådana varianter återges, som åro gemensamma for flera hss, en
hel grupp eller flera grupper, anges ej vilken hs som citeras. Vanligen
citeras den ursprungligaste hs i en grupp, då jåmforelsen gåiler en hel
grupp eller flera grupper, men undantagen hårifrån åro ganska många.
Då inne i en variant står ett eller några ord inom parentes utan annan
angivelse, betyder det att en del ej specificerade hss inskjuter detta (dessa)
ord. En rad punkter mellan ett par ord el. ordgrupper i materialfor-
teckningarna betyder, att det i 556 står något eller några ord mellan
dessa ord/ordgrupper, som ej beroras av jåmforelsen. Vågtecknet ~~~~
betyder, att jåmforelsen stråcker sig fr.o.m. orden framfor t.o.m. orden
efter detta tecken.
Texten i 556 återges hår utan kursiveringar, markering av ny rad
o.likn., som ej har direkt betydelse for textinnehållet. Bokstaven f återges
med vanligt s. F.o. år texten från 556 hår identisk med den i Editiones
Arnamagnæanæ, series A, bd 6.
1. Huvudgruppema A, B och C.
Innan jag borjar den detaljerade redogorelsen for huvudgruppernas
stållning till varandra, måste några ord om C-gruppens allmånna ka-
raktar forst sågas. Dess framsta karakteristikum år kortheten i dess text-
version. Efter att i borjan av texten ha behandlat den på ungefår samma
sått som A och B, men med något starkare forkortning, borjar den
fr.o.m. blad liv (sårskilt konsekvent fr.o.m. 8lr) i codex att samman-
draga texten i så stor utstråckning, att den, som J. S. såger1, blott be-
1 fsl. s.II, s. IX.