Bibliotheca Arnamagnæana - 01.10.1960, Page 43
31
lagorna (jfr t.ex. exemplen ovan 87v fr.o.m. 7-8 till sidans slut i 556
med 88r, dår i det forrå fallet endast *B tycks ha varit forlaga men i det
senare fallet nastan enbart *A). Att arbetet med sammanarbetningen av
de två forlagorna gjorts val i *0 framgår av att t.ex. kontaminationsf el
o. likn. åro synnerbgen få i de basta C-hss, varfor de också torde ha
varit sallsynta i *C.
Jag har endast funnit tre sådana inkonsekvenser:
83r 17-19: Geir stannar enligt 556 på skåret, men enligt C år det
HQrbr som gor det. Åndå låter C sedan Geir kåmpa mot Brandr.
86r 9: Genom att C hår overhoppar illa til giort. inndridi suarar laungu
hefer hann biir det enligt C:s ordalydelse Illugi, som råcker fram yxan,
varmed HprSr skall fållas.
87v 4: C: kalladi hun (52, AM 160: hann) skicedi ad Ref sagdist daga
sem nætur o.s.v. Det år ju fåraherden, som vaktar Refs egendom! Hun
år felskrivning for hann i *C, vilken torde bero på inflytande från orda-
lydelsen i dess forlaga. 52 och AM 160 ha råttat.
Den starka forkortningen av texten i C gor den mestadels otymplig
och något stackato. Otympligheter forekomma åven i A-hss, ehuru i
betydligt mindre omfattning, men knappast alls i B-gruppen. Det år f. 6.
mycket storre skillnad mellan C-hss inbordes ån mellan hss i A och B.
En del av de yngsta C-hss utmårkas av en betydligt mer långtgående for-
kortning och forvanskning av texten ån de ursprungligaste hss i denna
grupp.
Vi få en viss uppfattning om i vilken utstråckning *A resp. *B anvånts
såsom forlagor for *C genom antalet gemensamma och liknande lås-
arter av typerna A=C, B=C, A>C, B>C, A>B,C, B>A,C, A,C>B
och B,C>A. Låt oss dårfor repetera dessa siffror: A=C 113 ggr; B=C
190 ggr; A>C 34 ggr; B>C 76 ggr; A>B,C 28 ggr; B>A,C 10 ggr;
A,C>B 8 ggr; B,C>A1 gg. Om vi forenkelhetensskuli råkna samman de
gemensamma och liknande varianterna for A+C resp. A+B finna vi,
att A och C stå mot B sammanlagt 165 ggr, B och C mot A in summa
295 ggr. En betydande overvikt for B, vårs prototyp alltså i nåra dub-
belt så stor utstråckning som A:s brukats av *C:s skrivare. Då textom-
fånget for varianterna i de båda kombinationstyperna tycks vara ungefår
lika - måhånda åro varianterna av typen B=C, B>C o.s.v. genomsnitt-
ligt av något storre textomfång ån de av typ A=C o.s.v. - kunna dessa
siffror sågas i stort sett vara råttvisande, d.v.s. de visa att *B varit den
viktigaste kållan for *C.