Bibliotheca Arnamagnæana - 01.10.1960, Side 51

39
storre tendens att overhoppa sådana satser. Detta allt gor det tåmligen
såkert, att de tre fallen av identiskt inskjutna sagesatser i Ab och B till-
kommit utan beroende mellan grupperna, och detsamma galler for den
enstaka overensståmmelsen Ab=B,Ca. All sannolikhet talar åven for att
de for Ab och B gemensamma varianterna 74v 4 och 77v 1 ha tillkommit
sekundart inom dessa båda grupper såsom resp. ett fortydligande och en
skarpare markering av de båda utsagorna i 556.
Det enstaka fallet Ab=B, 163, 984 liksom fallen Ab=C bedomer jag
likaså såsom oberoende foråndringar i prototyperna for de båda (tre)
grupperna. I fallet Ab=C 87r 32-33 har C givetvis foljt B, men något
åndrat B:s lasart, så att den håndelsevis blivit identisk med Ab:s. Lik-
heterna mellan Ab och B,C eller C aro ju ratt iogonenfallande i de for-
tecknade fallen, men det kan åndå anses klart, att ingen specieil for-
bindelse av det skålet kan forefinnas mellan Ab och B,C eller Ab och C.
Alla dessa ovan behandlade fali av typen Aa=B,C, Ab=B,C o.s.v.
hora till textavsnitt i 556, dår endast Aa eller Ab avviker från 556.
Fail av overensståmmelser eller likheter av denna typ finnas emellertid,
varest Aa och Ab ha olika varianter mot 556. Dår fordelar sig materialet
på foljande sått: Aa=B,C mot Ab 8 ggr; Aa liknar B,C mycket men
Ab mindre 5 ggr; Ab=B,C mot Aa 3 ggr; Ab liknar B,C mycket men
Aa mindre 1 gg; Aa=C mot Ab 13 ggr; Aa liknar C starkt men Ab
mindre 3 ggr; Ab=C mot Aa 3 ggr; Aa=C samtidigt som Ab=B 2
ggr (!); Aa=B samtidigt som Ab år lik C 1 gg; Aa=några C-hss sam-
tidigt som Ab=ovriga C-hss 2 ggr.
Alla de fail, dår Aa=B,C gentemot Ab och nåstan alla de fail, dår
Ab=B,C gentemot Aa forklaras båst genom att antaga, att Aa resp.
Ab i fallen av overensståmmelse med B,C stå nårmare 556 ån den ensam-
stående gruppen Ab eller Aa, varfor den avvikande undergruppen måste
ha åndrat ordalydelsen i A. De enda mera problematiska fallen åro:
76r 35: madur stod ute; Aa: og madur; Ab,B,C: og mann.
83v 17: ok mællti til hans; saknas i Aa; Ab: og mælti samt tillfogar seiger hann
efter sueinn och ar i det sista avseendet=B,C, 59.
I det forrå fallet passar konstruktionen i Ab,B,C syntaktiskt båttre
i kontexten, medan den i Aa kan uppfattas såsom en anakolut. Dårfor
antages hår autokton forandring i Ab och B (C foljer B). I det senare
fallet ha såkert Ab och B oberoende av varandra inskjutit den senare