Bibliotheca Arnamagnæana - 01.10.1960, Side 83

71
Av de 24 låsarterna åro 10 klart sekundara mot både 840, Cb och
163, 984. I ett fali av dessa ha 165, 554 samma låsart som 217, 1154,
men det ror sig tydligen om en gemensam låttforklarlig fellåsning. I 3
fali av de ovriga åro 165, 554 primåra mot 163, 984 och i 3 fali sekundåra
mot dessa senare. Ovriga fail åro osåkra. I ett par fali kan mojligen
*CI:s låsart ha bevarats endast i 165, 554. Det gålier 87r 27 ovan samt:
76r 6: gautlandz; 165,554,217,1154,486: Gottlandz.
I det forrå fallet ror det sig om en sådan obetydlighet, att fallets
indicievårde år ringa, men låsarten 76r 6 forefaller vara sådan, att den
med all sannolikhet kan tillskrivas åven *CI, *Ca och *Cb. Det år ju
mera forståeligt, om många hss autoktont åndra en klart felaktig låsart,
så att innehållet biir rimligare, ån om 3 hss oberoende av varandra infora
samma orimliga låsart.
Under alla forhållanden står det klart, att de forvanskningar av
texten, som finnas i 165, 554 gemensamt, åro tåmligen obetydliga och att
den ursprungligaste av dem varit mycket trogen mot sin forlaga.
Hs 554 har 55 individuella låsarter mot 165. Exempel:
70v 16: gipta; 554: giefa.
71r 8-9: dauggslod; 165: doggslood; 554: dagsleid.
12: Ok mun eigi gott m uita saknas.
32: skapsmuna ockarra; 165,Cb: skapsins ockar; 554: skapsinnis ockar.
71v 8-9: hu skallt sialfur; 554: sialfur muntu.
12: samfarir; C: samfunder; 554: samfarer (=1154).
80r 33: med allt sitt saknas.
80v 12-13: at hallda fios; 554: ganga j fios eda hallda vørd.
87r 6: kuezt " munndu; Cb: mællti ei parftu bess oska (163,984: ad bidia) bvi
pau munu; 165 saknar: bess oska pvi; 554 saknar: ei parftu pess oska bvi; 840
saknar: 6ska pvi.
19: helgu jallz dottur saknas.
87v 11: uake pu saknas.
554 har i dessa låsarter ett fåtal overensståmmelser med andra hss,
men de åro utan varje tvivel autoktont uppkomna i olika hss.
Om textformen i 554 kan f. o. anmårkas, att den år mycket slarvigt
gjord. Felstavningar och andra felskrivningar forekomma ofta. Ej mind-
re ån 12 ggr har t.ex. ett ord, ett uttryck eller en hel sats skrivits två
ggr i foljd.