Bibliotheca Arnamagnæana - 01.10.1960, Page 179

167
biskop Brynjolfur Sveinsson, som tilltradde sitt åmbete 1639. Foljakt-
ligen torde *C ha tillkommit på 1630-talet.
Bakom tillkomsten av texttypen i *C måste ligga ett filologiskt in-
tresse. Någon medveten stråvan till en saklig omarbetning av textinne-
hållet ligger icke bakom *C. Skillnaden mellan de två texttyper, som
legat till grund for *C, år ju också så obetydlig, att hela sammanarbet-
ningen av textversionerna i *A- och *B-typen till den typ, som foreligger
i C-hss, snarast får antas ha gjorts for nojes skuil av *C:s skrivare.
Når han kommit till mitten av texten, har han emellertid trottnat på sin
kompilatoriska lek och forkortar dårefter texten avsevart.
*C:s forlaga kan ha varit: 1. en A- och en B-hs, ur vilka skrivaren
våxelvis håmtat sitt material; 2. a) En A-hs med interlinearvarianter från
en B-hs eller b) vice versa. Alternativ 2 forefaller betydligt troligare, ty
det forrå arbetssattet skulle ha varit avsevart svårare. Snarast ror det
sig om en B-hs med varianter från en A-hs, eftersom *C stått narmare
*B ån *A (se s. 30f). Emellertid ar det inte bekant, att några så gamla
hss som från 1630-talet innehålla marginalvarianter. En kontroll av samt-
liga hss i AM. Saml., Det Kongel. Bibi. och KB i Stockholm, utford
med hjalp av katalogerna, har avslojat, att de enda for-arnamagnæanska
hss innehållande interlinearvarianter åro några som forsetts med sådana
av Ketill Jorundarson och borbur Jonsson i Hitardalur. De hss det hår
gåiler åro: 1) med varianter inforda av borbur Jonsson: AM 445a och
AM 447, 4:o; 2) med varianter inforda av Ketill Jorundarson: AM 554i,
AM 590 b-c och AM 470, 4: o. Varianterna i dessa hss åro emellertid
mycket få i jåmforelse med det stora antal marginalvarianter, som måste
antas ha funnits i vår supponerade B-hs. Ingen av de två nyssnåmnda
skrivarna torde heller ha infort några marginalvarianter i sina hss fore
1640, men detta forhindrar naturligtvis inte, att ett sådant arbete kan ha
utforts tidigare.
*X.
Den åldsta bevarade pappers-hs av Harb. år 4, från 1635-36. *A
torde sålunda ha tillkommit senast o. 1630. Den åldsta B-hs år 499. Dess
tillkomsttid kan ej avgoras och således ej heller någon slutsats dras om
*B-s tillkomsttid. Sannolikt har den skrivits o. 1630-35; jfr om *C ovan.
*C har tillkommit på 1630-talet. *X torde sålunda vara tillkommen
senast o. 1630 eller snarare på 1620-talet. Intet annat kan sågas om denna
hs, som bildat upptakten till hela den hår skildrade skriftliga traderingen
av Harb. på Island.