Skógræktarritið - 15.05.1999, Qupperneq 89

Skógræktarritið - 15.05.1999, Qupperneq 89
sveppurinn geti borið aldin,* ** *** **** þegar hann vex með döglingsvið, eitthvað í líkingu við það, sem Singer átti við, þegar hann vex með skógarfuru. Sveppafræðingarnir Grand (1968), Linnemann (1971) og Molina &Trappe (1982) hafa sannað, að S. grevillei getur mynd- að útræna svepprót með P. menziesii í hreinrækt í tilraunastofu. Árið 1938 talar M.C. Raynerum myndun svepprótar í hreinrækt með Pinus caribea og Pinus taeda. Úr því S. grevillei getur vaxið með Pinus sylvestris, skv. reynslu Schwitzers og Singers, en á hins vegar í erfiðleikum með að mynda aldin sem fylgisveppur skógarfuru, skv. reynslu Singers, er hreint ekki óhugsandi, að lerkisúlungurinn hafi verið í Nor- egi löngu áður en tekið var að gróðursetja þar lerki. Og það gæti hafa hjálpað til, að sveppur- inn fór svo fljótt að vaxa með lerki, sem er honum betri félagi en skógarfuran." Fundinn með döglingsvið á Hallormsstað Sl. sumar (1998) var ég einu sinni sem oftar að skoða hinn ofurfagra teig af döglingsvið (kvæmi Kamloops, Bresku Kól- umbíu), sem gróðursettur var 1963 við Jökullæk í Hallorms- staðaskógi. Rak mig þá í roga- stans, er ég sá lerkisúlung í miðj- um teignum. Svo langt er þarna að næsta lerki, að hann hlaut að vera þúinn að taka upp samþand við döglingsviðinn. Því miður hafði ég ekki sinnu á að taka mynd af honum í haust, svo að ég get ekki lagt fram mynd sem sönnunargagn. Ég treysti því þara, að góðfúsir lesendur trúi mér! Loks vil ég nefna atriði, sem getur stuðlað að því, að lerkisúl- ungur kýs sér döglingsvið að félaga frekar en margar aðrar ætt- kvíslir barrtrjáa: Þröstur Eysteinsson sagði mér nefnilega, hvað ég vissi ekki fyrir, að döglingsviður væri skyldastur lerki allra ættkvfsla barrtrjáa. * Einn þekktasti sveppafræðingur á Norð- urlöndum, höfundur sveppaflóru, sem sonur hans, prófessor Morten, hefir endur- útgefið og aukið. ** Kennari minn í skógræktarfræði á Ási. *** Þetta er skrifað 1986. **** Það eru aldin sveppanna, sem við sjáum ofanjarðar og köllum „svepp". Hinn eiginlegi líkami er í raun neðanjarðar og lítt sýnilegir þræðir, kallaðir i'mu. Micna Endalaus ánægja Kraftmesta vélin ... 76 hestöfl - bein SKÓGRÆKTARRITIÐ 1999 87
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140

x

Skógræktarritið

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Skógræktarritið
https://timarit.is/publication/1996

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.