Morgunn


Morgunn - 01.07.1974, Qupperneq 83

Morgunn - 01.07.1974, Qupperneq 83
VÍGSLA DAUÐANS 81 og bjartari og dýrmætari, ef horft er um leið á hinn svarta bakgrunn dauðans, sem gefur mynd lífsins dýpt og draum- rými. Ég nefndi hinn svarta bakgrunn, vegna þess að enda þótt ógnir dauðans eigi og hljóti smám saman að hverfa úr vitund manna fyrir ljósi nýi'rar þekkingar og skilnings, verð- ur vígsla hans þó alltaf alvarlegs eðlis, og alltaf hlýtur ein- hver óvissa að ríkja í kringum hana, að því er snertir hvern einstakling. Á þessum síðustu og verstu tímum má segja að heilir þjóð- flutningar hafi átt sér stað frá hinu jarðneska tilverusviði yfir á hið ósýnilega tilverusvið. Milljónir manna í blóma lífsins hafa tekið hina miklu vígslu dauðans, og milljónir manna hafa fengið sínar minni háttar vígslur sorgar og erfiðleika á hinu jarðneska tilverusviði. Fátt er svo illt, að ekkert gott sé i för með því, og svo er einnig hér. 1 síðustu heimsstyrjöld færðist spíritisminn mjög í aukana. Syrgjandi menn og konm- Vildu fá eitthvað að vita um horfna ástvini, og til eru margar merkilegar sögur um það, að hinum dánu hafi tekizt að kom- ast í samband við ástvini sína hér á jörðinni og sanna þeim það, að þeir væru ekki orðnir að engu, þótt þeir hefðu misst hið jarðneska starfstæki. — Eins mun fara í þetta sinn. Sorg- in og söknuðurinn munu ganga í lið með þekkingarþrá mann- kynsins og í sameiningu munu þau knýja á hinar luktu dyr. Og enn mun spíritisminn færast í aukana. — Dauðinn mun enn sem fyrr vekja margar sálir, sem áður voru sofandi eða í svefnrofum aðeins. Og sambandið við annan heim mun taka miklum framförum. Þess er að vænta, að hinn vitræni og vís- mdalegi spíritismi komi mannkyninu betur og betur til hjálp- ar og styrki þá, sem veikir eru í „trúnni“, en þeir eru margir nu á dögum, og fer ört fjölgandi. Ekkert nema aukin þekking °g skilningur fullnægir þörfum og kröfum mikils meiri hluta nutimamanna, jafnt i andlegum efnum sem öðrum efnum. Fegar það, sem gerist, þegar maður „deyr“, sem kallað er, er orðið einn þáttur náttúrufræðinnar, þá fær mannsandinn unn- tð einn af sínum stærstu sigrum, og þá mun margt gerast sam- timis. Þá mun t.d. áhugi mannkynsins á andlegum málum 6
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116

x

Morgunn

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Morgunn
https://timarit.is/publication/668

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.