Skírnir

Ukioqatigiit

Skírnir - 01.01.1862, Qupperneq 62

Skírnir - 01.01.1862, Qupperneq 62
62 FRÉTTIR. Preussen. hvorumtveggjum til af) ögra Englendíngum , enda skipti nú um hljúf) í enskum blöbum , og var nú farif) af) slá Preussum gullhamra, sem ekki haffii verif) fyr. Nú var og farib af) semja um verzlunarsátt- mála milli Preussens og Frakklands , ab undirlagi keisarans; hefir sífian gengib í miklum rekstri meb þab mál, og ætla menn, ab þab sé nær kljáb, en Preussen hefir aptr miblab málum vib hib þýzka tollsamband, og fengib samþykki flestra þeirra er ! tollsambandinu eru. England hefir og hugab ab sínu ríki, ab því er veitt sama vilnun í tolllögum ^em Frakklandi. Skömmu síbar, um mibjan Okto- ber, fór konúngr til krýníngar sinnar í Königsberg; þar var mikib um dýrbir, og vibhöfn sem mest, sem mörgum þótti um of. þab bar þó af öllu, ab konúngr, í hvert skipti er hann tók til máls, talabi um konúngdæmi af gubs náb, og ab kórónan væri af gubi veitt og gefin sér og sínum forfebrum; en vib nefnd eina, sem þlngmenn sendu til ab flytja konúngi kvebju, sagbi hann, ab hann vildi gefa gaum ab rábum þíngsins; var vibkvæbib ávallt hib sama, nær sem konúngrinn talabi, ab hann væri konúngr af gubs náb. Landsmenn sýndu konúnginum fulla hollustu og lotníngu, en þótti þ<5 nóg um allt þetta, enda kom þetta mibr vib, þar sem svo mikib var í hófi, sem ab sýna, ab Preussar hefbi fulla lögbundna stjórn , og stjórn- arfrelsi þeirra ætti ab vera fyrirmynd annara á þýzkalandi, og féll mönnum því allr ketill í eld vib þessar tölur konúngsins. Skömmu síbar fóru fram kosníngar til þíngs. Konúngr hafbi berlega gefib í skyn, ab hann vildi hafa hófsmenn á þíngib, honum væri hvorugir kærir, hvorki hinir svonefndu aptrfaramenn, né framfaraflokkr sá, sem menn kallabi þá, og baub vara á ab styggja sig, meb því ab kjósa slíka menn. Vib þetta drógu margir sig frá kosni'ngum, sem stóbu fremst af þjóbernismönnnm; en kosníngar fóru þó svo, ab allr þorri þíngmanna var af framfaraflokki; varb konúngi mjög gramt vib þetta , og hélt þetta væri gjört til meins vib sig, og lét bræbi sína í ljósi þegar tækifæri baubst. þó varb um stund samib milli kon- úngdómsins og þíngsins, og gekk í skorbum fram á árib 1862. þab bar helzt í milli, ab Preussen hefir óhæfu mikinn her, og ganga til hans yfir 40 mill. dala. þíngib vildi spara nokkub af þessu fé, sem væri ofbobib kröptum landsins, eu konúngr lét sér þab ekki segjast, og vildi í engu til slaka hvab herinn snerti.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114

x

Skírnir

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Skírnir
https://timarit.is/publication/59

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.