Árbók VFÍ/TFÍ - 01.01.1996, Qupperneq 76

Árbók VFÍ/TFÍ - 01.01.1996, Qupperneq 76
5-4 Landsvirkjun 1 Kerfisrannsóknir Á árinu 1994 var gerð fyrsta skammtíma kerfisáætlunin fyrir Landsvirkjun. 1 henni koma fram tillögur að framkvæmdum og rekstrarmáta raforkukerfisins fyrir árin 1995-1999. Ekki er talin þörf á miklum nýframkvæmdum á tímabilinu ef engir nýir stórir orkunotendur koma til sögunnar, en hins vegar er lagt til að tíminn verði nýttur til að endurnýja og styrkja núverandi mannvirki, enda er hluti þeirra kominn til ára sinna og nálgast nú lok eðlilegs endingartíma. Lokið var við samvinnuverkefni með Scottish Hydro-Electric um forathugun á tæknilegum möguleikum á lagningu sæstrengs milli íslands og Bretlands. Meginniðurstaða þess verkefnis var sú að hægt sé með núverandi tækni og án mikilla vandkvæða að leggja sæstreng til raforkuflutnings milli landanna og reka hann. Lagt var lauslegt mat á kostnað við verkið og bendir það til þess að orkuverð í Bretlandi frá slíkum sæstreng verði samkeppnisfært við ný orkuver í Bretlandi. Hinn 1. júlí 1994 hófst samvinna Landsvirkjunar við Icenet um hagkvæmniathugun á lagningu sæstrengs milli Islands og Hollands. 2 Virkjunarrannsóknir Meðal annars rannsakaði Landsvirkjun hvort hagkvæmt væri við frekari uppbyggingu á Þjórsársvæðinu að gera miðlun, svonefnda Hágöngumiðlun, í Köldukvísl með stíflu við Syðri- Hágöngu í stað þess að stækka Þórisvatnsmiðlun. Forathugun lauk 1994 og benda niðurstöður til að miðlunin sé vænlegri kostur en stækkun Þórisvatnsmiðlunar. Áfram var unnið við rannsóknir og áætlanir vegna Norðlingaölduveitu sem svo er nefnd. Efri-Þjorsá er þá stífluð við Norðlingaöldu og henni veitt úr ióninu sem þar myndast um 14 km löng göng til Þórisvatns. Rennsli úr vatninu til Vatnsfellsvirkjunar eykst við þetta um allt að 60%. Fyrirkomulag virkjunarinnar var þess vegna tekið til endurskoðunar og bornar saman mismun- andi leiðir við virkjun fallsins milli Þórisvatns og Sigöldulóns. Virkjun með stíflu í farvegi veitunnar neðan Vatnsfellsloku er hagkvæmasti kosturinn og töluvert ódýrari en aðrar útfærslur. Á árinu 1994 kom út verkhönnunarskýrsla fyrir 20 MW jarðgufuvirkjun í Bjarnarflagi sem Landsvirkjun og Orkustofnun unnu saman að. Þá var einnig unnið í samvinnu við Orkustofnun að rannsóknum á veitu af Hraununum austan Eyjabakka til Eyjabakkalóns og á áhrifum henn- ar á Fljótsdalsvirkjun. Unnið var að margvíslegum rannsóknum á virkjunarkostum í Jökulsá á Fjöllum og Jökulsá á Brú. Skýrslur um jarðfræðirannsóknir vegna Kárahnúkavirkjunar komu út þar sem ítarlega er fjallað um svæðið á fyrirhuguðu stíflustæði. Lokið var við gerð skýrslu um gróðurfarsúttekt í Arnardal og á nærliggjandi svæðum sem verða fyrir áhrifum ef af virkjun Jökulsár á Fjöllum
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180
Qupperneq 181
Qupperneq 182
Qupperneq 183
Qupperneq 184
Qupperneq 185
Qupperneq 186
Qupperneq 187
Qupperneq 188
Qupperneq 189
Qupperneq 190
Qupperneq 191
Qupperneq 192
Qupperneq 193
Qupperneq 194
Qupperneq 195
Qupperneq 196
Qupperneq 197
Qupperneq 198
Qupperneq 199
Qupperneq 200
Qupperneq 201
Qupperneq 202
Qupperneq 203
Qupperneq 204
Qupperneq 205
Qupperneq 206
Qupperneq 207
Qupperneq 208
Qupperneq 209
Qupperneq 210
Qupperneq 211
Qupperneq 212
Qupperneq 213
Qupperneq 214
Qupperneq 215
Qupperneq 216
Qupperneq 217
Qupperneq 218
Qupperneq 219
Qupperneq 220

x

Árbók VFÍ/TFÍ

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Árbók VFÍ/TFÍ
https://timarit.is/publication/899

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.