Nordens Kalender - 01.06.1932, Side 161

Det moderna IóLands ekonom 'uka Lio
Ánda fram till krigsutbrottet lág Islands skepps-
fart i handerna pá danska bolag. 1914 bildades emel-
lertid ett islandskt ángbátsbolag (Eimskipafjelag Is-
lands), i vilket en stor del av landets befolkning ár
delágare. Den första passagerareángaren, som seg-
lade under islándsk flagg kom 1915. Det islándska
ángbátsbolaget har gynnats sávál av naturmakterna
som av islánningarna sjálva. Under de första krigs-
áren gingo de báda islándska bátarna pá routen Dan-
mark—England—Island och lyckades klara sig pá
den oroliga och minbelagda Nordsjön utan nágra
missöden. Under senare delen av kriget gingo báda
dessa bátar pá Amerika och hárigenom lyckades det
oss att undgá en överhángande livsmedelsbrist.
Efter kriget har detta islándska bolag vuxit mycket
och áger nu 6 kombinerade passagerar- och last-
ángare, som gá i trafik pá Danmark, England och
Tyskland. Delvis ombesörja de áven kusttrafiken
pá Island. Lastángarnas antal motsvarar ánnu icke
behovet, men vára exportartiklar áro av den beskaf-
fenhet, att de till största delen máste forslas under
relativt korta tidrymder pá sensommaren och hösten
och en flotta av lastángare som fullt motsvarade be-
hovet skulle sálunda sakna tillrácklig frakt under
en stor del av áret.
Sedan den första islándska ángbáten kom till ha
stora framsteg gjorts inom skeppsfarten. Före 1915
voro vi helt och hállet beroende av utlándska far-
tyg, men nu áro vi nástan i stánd att sjálva full-
Modernt mejeri
»Funkis» i Reykjavik. Den nya simhallen
stándigt ombesörja vár sjöfart báde inom landet
och till utlandet.
#
Den hastiga utvecklingen inom fiskerináringen
har naturligtvis medfört kánnbara konsekvenser för
lantbruket. Detta har icke kunnat moderniseras
sá hastigt som fisket. Inom lantbruket ha arbets-
lönerna mást hállas nere, beroende pá att lantbruks-
produkterna betinga ett alltför lágt pris i förhállande
till de höga produktionskostnaderna. Folket har
dárför i stor utstráckning flyttat till stáderna och
fiskesamhállena. Ar 1911 uppgick befolkningen till
78.820, varav 62.911 bodde pá landsbygden. Ar
1928 uppgick befolkningen till 104.8x2, varav en-
dast 51.746 bodde pá landsbygden, alltsá icke fullt
5° %•
Trots denna landsbygdens avfolkning har lant-
bruket gátt förvánansvárt framát. Frán 1910 till
1928 har t. ex. antalet fár (fárskötsel ár huvudná-
ringen pá landsbygden) ökat frán 578.000 till 627.000,
vilket alltsá ár en ökning pá 50.000. Hástar och kor
ha ökat med omkring 12.000. Om man jámför lant-
bruksprodukternas exportvárde ár 1900, dá det ut-
gjorde 2.192.000 med 1928 árs exportvárde, som
uppgick till 8.599.000, inser man hur stora fram-
stegen inom lantbruket verkligen varit. Ökningen
av exportvárdet för lantbruksprodukterna beror
dels pá den ökade produktionen dels pá en kvali-
tativ förbáttring av dessa samt högre priser.
Man förstár nu nödvándigheten av att upphjálpa
12
161