Nordens Kalender

Ataaseq assigiiaat ilaat

Nordens Kalender - 01.06.1932, Qupperneq 154

Nordens Kalender - 01.06.1932, Qupperneq 154
SludenLliv i de nordióka lánderna medfaren i den konflikten, dá konstruerar han sin bild av det skedda efter hansyftningarnas och in- trigernas schema: han, eller hon, ár skvallerför- giftad och angripes mer eller mindre smygande av paranoia academica, de förolyckade licentiaternas och de misskánda docenternas yrkessjukdom. Det ar inte bland de mindervarda eller bland medel- máttorna som den sjukan hárjar: mottagligast aro tvártom de sáregna och dárför sváranpassade mán- niskorna, de finbyggda och dárför ömtáligare in- tellektuella instrumenten, — helst om de ha rustika förfaders misstro och högfárd i blodet och inte ha fátt annan tráning att tas med köpstadslivets arg- heter och finesser án den studentáren kunnat ge. »11 n’est pas mondainb konstaterade en hos oss vál hemmastadd fransk lektor om en lundensisk för- grundsgestalt, som han förresten báde förstod och skattade. Skyggheten och trotset befordras av den bristande folkvanan, av oförmágan att fráckt och flott orientera sig i vilken mánsklig snárskog som helst: desto láttare, just för mánga av de básta, att skena i vág in i det paranoida villospáret. Det ár alltför mánget anlopp till banbrytande forskare- gárningar, som vid första kollision med tillvarons pátagligheter fátt flyta sönder i kverulanta klago- skrifter och steril polemik. Alltför ofta ár det fina ansiktsdrag som ha stelnat i masken av hat och underfundighet: mig lurar du inte! Alltför ofta ár en ren och helig eld sláckt i de blickar som nu i gathörnen lura ángsligt och anstrángt pá fiender att avslöja. Under rubriken paranoia academica falla de lundensiska mánniskoöden, som ha rátt till det höga namnet tragik. Staden beháller sina invalider — de söndriga och de förvridna, de tragiska och de ömkliga. Det ár de som stanna i Lund, eftersom det inte ár möj- ligt för dem att leva annanstans. Lund ár námligen en av de sndlla stáderna — i likhet med Paris och Köpenhamn, i bjárt motsats till Stockholm och Berlin. Dár fár man lov att förfalla i fred: en f. d. mánniska kan vegetera vidare otroligt lánge, omgiven av en finkánsla och en hjálpberedskap, som aldrig ur- artar till vulgár válgörenhet. Sjukhusstaden ár sjálv en asyl, dár man ár sakkunnig i att várda in- vártes sjuka. Ofta nog fár staden skulden för deras öde; den fár heta den förspillda ungdomens stad. Tillmálet ha de flesta av oss slungat mot Lund — i uppbrottstimmen, dá det gállde att fara vidare och man först hade att göra upp tjugoárens ound- vikliga konkursbo. Nágonting máste man ha att skylla frán sig pá. Manövern blir inte mindre orátt- vis för det. Slöseriet var ens eget fel, eller om man sá vill ens öde, bestámt av ens egen specifika in- sufficiens; urvalet och övningen av den kraft som ráddades och satte en i stánd att gá vidare, var Lunds förtjánst. Den vidare vágen förde visserligen alltid bort frán Lund, eller ráttare utöver Lund. Ty Lund ár en genomfartsort,' som förut blivit fastslaget, det skall dömas inte efter dem som stanna, utan efter dem som passera. Och de som passera, i snabb följd, det ár sláktled efter sláktled av unga mánniskor, ett par tusen i stöten. De áro inte márkvárdiga alls, men varje sláktled har sin nya kollektiva fysionomi — och det ár den váxlingen som háller Lundatra- ditionen levande och gör den stándigt rikare. Det ár den enkla akademiska populasen som avbasas av varje studentnovellist med sjálvaktning: de som dela sina dagar mellan kursarbete pá bibliotek eller institutioner, utfodringstimmarna pá Konviktorium och det allmánneliga surret i rök och trángsel över tidningar, kaffekoppar och kárkabaler pá Ateneum, de som dansa pá Grand tvá kvállar i veckan och slá sig lösa pá Föreningen tvá nátter om áret, novitienatten den 4 oktober och spexnatten sista april — men dá ocksá, pá grund av ovanan, under sá hiskligt ovásen att det en gáng gav eko ánda upp i Svenska Morgonbladets redaktionslokaler; de som kverulera över de högfárdiga kotterierna kring tidningen Lundagárd och som bilda den stora, enkla publiken pá studentaftnarna — det var dock den publiken som upptáckte Birger Sjöberg och som sá pass olikartat folk som Vilh. Grönbech och Harald Nielsen har varit ense om att kalla »et sjældent fint stemt Instrument»; de som pá normaltid avlágga ámbetsexamina med normalbetyg och sen spridas ut över landet pá de ansprákslösare posterna i det svenska samhállets tjánst. Sten Selander har i en ofta berömd dikt examinerat ett márkvárdigt djur som han kallar »bondestudenten»; »hans namn ár máhánda Linnæus eller Tegnér», alltsá bör áven x54
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180
Qupperneq 181
Qupperneq 182
Qupperneq 183
Qupperneq 184
Qupperneq 185
Qupperneq 186
Qupperneq 187
Qupperneq 188
Qupperneq 189
Qupperneq 190
Qupperneq 191
Qupperneq 192
Qupperneq 193
Qupperneq 194
Qupperneq 195
Qupperneq 196
Qupperneq 197
Qupperneq 198
Qupperneq 199
Qupperneq 200
Qupperneq 201
Qupperneq 202
Qupperneq 203
Qupperneq 204
Qupperneq 205
Qupperneq 206
Qupperneq 207
Qupperneq 208
Qupperneq 209
Qupperneq 210

x

Nordens Kalender

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Nordens Kalender
https://timarit.is/publication/1685

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.