Nordens Kalender

Ataaseq assigiiaat ilaat

Nordens Kalender - 01.06.1932, Qupperneq 139

Nordens Kalender - 01.06.1932, Qupperneq 139
Síudeniílv i e)e nordieka Ldnderna átminstone en gáng i mánaden under lásáret, och pá deSsa sammantráden dryftas alla viktigare frágor rörande nationens kultur och utveckling. Utom sammankomsterna verkar föreningen för folkbild- ningen genom att anordna förelásningar mot en ringa intrádesavgift. Denna form av undervisning har rönt mycken uppskattning. Universitetets studentkár stiftades 1915. Alla universitetets studenter áro sásom sádana med- lemmar dárav. Káren behandlar skilda frágor av intresse för studenterna, sádana som inte dryftas pá de allmánna studentmöten, till vilka studentrádet utfárdar kallelse. Ibland förvárvar káren kánda talare utanför sin egen krets, för att inleda diskussioner. I Akureyri, Nordlandets huvudstad, ha de nord- lándska studenterna en förening, Studentföreningen i Akureyri. Den arbetar med liv och lust, ocksá ár medlemsantalet inte sá alldeles obetydligt, och alla intressera sig mycket för föreningens angelágenheter. Studenternas sángförening i Reykjavik stiftades 1925. Den förfogar över en práktig manskör, som deltog i sángarmötet i Reykjavik 1930 och dá fick mycket beröm. Studenternas teatersállskap verkar för kánnedom om teater och för teaterförestállningars hállande. Sállskapet arbetade under tvá ár, 1929 och 1930, men har sedan legat nere, dárför att dess sty- rande mán ha tagit pá sig ledningen av Reykjaviks teatersállskap, det áldsta och mest kánda pá Island, och dárför att de bárande krafterna i studenternas teatersállskap ha gátt in i det sállskapet. Studenter- nas idrottssállskap utövar alla slags idrotter, frámst dock islándsk brottning (glíma). Det skickade en »glímuflokk» av studenter till det internationella idrottsmötet i Kiel 1929, och hade dár mycken fram- gáng. Vintern 1930 stiftades Nya studentföreningen i Reykjavik, huvudsakligen av sádana som ogillade den gamla studentföreningens stállning till átskilliga nyare rörelser. Den fár anses som i viss mán radikal i politiska frágor, fastán intet márkts dárav i dess verksamhet. Ordförande och en av föreningens stif- tare ár rektor Pálmi Hannesson, hedersledamot ár Halldór K. Laxness, en av Islands yngsta och mest uppmárksammade författare — visserligen tvistas det ánnu mycket om hans böcker och ásikter. I Köpenhamn verkar en islándsk studentförening med 20—30 medlemmar. Dessa utgöras av dárva- rande universitets islándska studenter samt en del áldre mán som áro bosatta i Köpenhamn. Denna förening var pá sin tid mycket stor, men pá de se- naste áren har medlemsantalet undan för undan minskats, eftersom antalet minskar av de islánningar som studera i Köpenhamn. Det islándska studentlivet har inte kunnat gládja sig át gynnsamma yttre förhállanden. De flesta eller alla studenterna áro fattiga och tvungna att kámpa sig fram med föga ekonomisk hjálp, de flesta lángt frán hemmet och helt pá egen hand. Det förenings- liv som finns, och har funnits, har kommit till stánd nástan uteslutande tack vare den omstándigheten, att det alltid i studenternas led har funnits energiska och frimodiga mán, fulla av intresse för deras behov. Nár det islándska studentlivets historia en gáng skall skildras mera ingáende, kommer man att utförligt dröja vid dessa ledare, som stodo frámst i striden, och som utförde ett gott verk för sina kamrater, ibland pá bekostnad av sina studier eller av andra egna fördelar. Erámst i raden av dessa idealister stár Ludvig Gudmundsson, rektorn pá Hvítár- bakki. Det ár hans initiativ som vi islándska studen- ter ha att tacka för att en insamling till studenthem- met sattes i gáng, och för ett otal andra nyttiga före- tag. Hans eftertrádare som förestándare för student- rádets upplysningsbyrá, Lárus Sigurbjörnsson, fort- satte flera av Ludvigs arbeten, och har visat sig som en utomordentligt verksam man, nár det gállt stu- denternas intressen. Thor Thors, förutvarande ord- förande för Reykjaviks studentförening, átog sig pro- pagandan för att ett studentmöte skulle hállas pá Island váren 1930, och de islándska studenterna ha att tacka honom för mycket energiskt arbete. Flera föregángsmán borde námnas, om utrymmet tilláte; men det fár vara nog med det sagda. Till det nordiska studentmötet i Reykjavik 1930 hade inbjudning utfárdats av Reykjaviks studentför- ening, med samtycke av alla arbetande student- föreningar pá Island. Representanter voro inbjudna frán Norge, Sverige, Danmark, Finland och Fár- öarna. Mötet hade ett synnerligen gynnsamt förlopp, oavsett en liten sammanstötning i början, och stu- !39
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180
Qupperneq 181
Qupperneq 182
Qupperneq 183
Qupperneq 184
Qupperneq 185
Qupperneq 186
Qupperneq 187
Qupperneq 188
Qupperneq 189
Qupperneq 190
Qupperneq 191
Qupperneq 192
Qupperneq 193
Qupperneq 194
Qupperneq 195
Qupperneq 196
Qupperneq 197
Qupperneq 198
Qupperneq 199
Qupperneq 200
Qupperneq 201
Qupperneq 202
Qupperneq 203
Qupperneq 204
Qupperneq 205
Qupperneq 206
Qupperneq 207
Qupperneq 208
Qupperneq 209
Qupperneq 210

x

Nordens Kalender

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Nordens Kalender
https://timarit.is/publication/1685

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.