Nordens Kalender - 01.06.1932, Side 139

Nordens Kalender - 01.06.1932, Side 139
Síudeniílv i e)e nordieka Ldnderna átminstone en gáng i mánaden under lásáret, och pá deSsa sammantráden dryftas alla viktigare frágor rörande nationens kultur och utveckling. Utom sammankomsterna verkar föreningen för folkbild- ningen genom att anordna förelásningar mot en ringa intrádesavgift. Denna form av undervisning har rönt mycken uppskattning. Universitetets studentkár stiftades 1915. Alla universitetets studenter áro sásom sádana med- lemmar dárav. Káren behandlar skilda frágor av intresse för studenterna, sádana som inte dryftas pá de allmánna studentmöten, till vilka studentrádet utfárdar kallelse. Ibland förvárvar káren kánda talare utanför sin egen krets, för att inleda diskussioner. I Akureyri, Nordlandets huvudstad, ha de nord- lándska studenterna en förening, Studentföreningen i Akureyri. Den arbetar med liv och lust, ocksá ár medlemsantalet inte sá alldeles obetydligt, och alla intressera sig mycket för föreningens angelágenheter. Studenternas sángförening i Reykjavik stiftades 1925. Den förfogar över en práktig manskör, som deltog i sángarmötet i Reykjavik 1930 och dá fick mycket beröm. Studenternas teatersállskap verkar för kánnedom om teater och för teaterförestállningars hállande. Sállskapet arbetade under tvá ár, 1929 och 1930, men har sedan legat nere, dárför att dess sty- rande mán ha tagit pá sig ledningen av Reykjaviks teatersállskap, det áldsta och mest kánda pá Island, och dárför att de bárande krafterna i studenternas teatersállskap ha gátt in i det sállskapet. Studenter- nas idrottssállskap utövar alla slags idrotter, frámst dock islándsk brottning (glíma). Det skickade en »glímuflokk» av studenter till det internationella idrottsmötet i Kiel 1929, och hade dár mycken fram- gáng. Vintern 1930 stiftades Nya studentföreningen i Reykjavik, huvudsakligen av sádana som ogillade den gamla studentföreningens stállning till átskilliga nyare rörelser. Den fár anses som i viss mán radikal i politiska frágor, fastán intet márkts dárav i dess verksamhet. Ordförande och en av föreningens stif- tare ár rektor Pálmi Hannesson, hedersledamot ár Halldór K. Laxness, en av Islands yngsta och mest uppmárksammade författare — visserligen tvistas det ánnu mycket om hans böcker och ásikter. I Köpenhamn verkar en islándsk studentförening med 20—30 medlemmar. Dessa utgöras av dárva- rande universitets islándska studenter samt en del áldre mán som áro bosatta i Köpenhamn. Denna förening var pá sin tid mycket stor, men pá de se- naste áren har medlemsantalet undan för undan minskats, eftersom antalet minskar av de islánningar som studera i Köpenhamn. Det islándska studentlivet har inte kunnat gládja sig át gynnsamma yttre förhállanden. De flesta eller alla studenterna áro fattiga och tvungna att kámpa sig fram med föga ekonomisk hjálp, de flesta lángt frán hemmet och helt pá egen hand. Det förenings- liv som finns, och har funnits, har kommit till stánd nástan uteslutande tack vare den omstándigheten, att det alltid i studenternas led har funnits energiska och frimodiga mán, fulla av intresse för deras behov. Nár det islándska studentlivets historia en gáng skall skildras mera ingáende, kommer man att utförligt dröja vid dessa ledare, som stodo frámst i striden, och som utförde ett gott verk för sina kamrater, ibland pá bekostnad av sina studier eller av andra egna fördelar. Erámst i raden av dessa idealister stár Ludvig Gudmundsson, rektorn pá Hvítár- bakki. Det ár hans initiativ som vi islándska studen- ter ha att tacka för att en insamling till studenthem- met sattes i gáng, och för ett otal andra nyttiga före- tag. Hans eftertrádare som förestándare för student- rádets upplysningsbyrá, Lárus Sigurbjörnsson, fort- satte flera av Ludvigs arbeten, och har visat sig som en utomordentligt verksam man, nár det gállt stu- denternas intressen. Thor Thors, förutvarande ord- förande för Reykjaviks studentförening, átog sig pro- pagandan för att ett studentmöte skulle hállas pá Island váren 1930, och de islándska studenterna ha att tacka honom för mycket energiskt arbete. Flera föregángsmán borde námnas, om utrymmet tilláte; men det fár vara nog med det sagda. Till det nordiska studentmötet i Reykjavik 1930 hade inbjudning utfárdats av Reykjaviks studentför- ening, med samtycke av alla arbetande student- föreningar pá Island. Representanter voro inbjudna frán Norge, Sverige, Danmark, Finland och Fár- öarna. Mötet hade ett synnerligen gynnsamt förlopp, oavsett en liten sammanstötning i början, och stu- !39
Side 1
Side 2
Side 3
Side 4
Side 5
Side 6
Side 7
Side 8
Side 9
Side 10
Side 11
Side 12
Side 13
Side 14
Side 15
Side 16
Side 17
Side 18
Side 19
Side 20
Side 21
Side 22
Side 23
Side 24
Side 25
Side 26
Side 27
Side 28
Side 29
Side 30
Side 31
Side 32
Side 33
Side 34
Side 35
Side 36
Side 37
Side 38
Side 39
Side 40
Side 41
Side 42
Side 43
Side 44
Side 45
Side 46
Side 47
Side 48
Side 49
Side 50
Side 51
Side 52
Side 53
Side 54
Side 55
Side 56
Side 57
Side 58
Side 59
Side 60
Side 61
Side 62
Side 63
Side 64
Side 65
Side 66
Side 67
Side 68
Side 69
Side 70
Side 71
Side 72
Side 73
Side 74
Side 75
Side 76
Side 77
Side 78
Side 79
Side 80
Side 81
Side 82
Side 83
Side 84
Side 85
Side 86
Side 87
Side 88
Side 89
Side 90
Side 91
Side 92
Side 93
Side 94
Side 95
Side 96
Side 97
Side 98
Side 99
Side 100
Side 101
Side 102
Side 103
Side 104
Side 105
Side 106
Side 107
Side 108
Side 109
Side 110
Side 111
Side 112
Side 113
Side 114
Side 115
Side 116
Side 117
Side 118
Side 119
Side 120
Side 121
Side 122
Side 123
Side 124
Side 125
Side 126
Side 127
Side 128
Side 129
Side 130
Side 131
Side 132
Side 133
Side 134
Side 135
Side 136
Side 137
Side 138
Side 139
Side 140
Side 141
Side 142
Side 143
Side 144
Side 145
Side 146
Side 147
Side 148
Side 149
Side 150
Side 151
Side 152
Side 153
Side 154
Side 155
Side 156
Side 157
Side 158
Side 159
Side 160
Side 161
Side 162
Side 163
Side 164
Side 165
Side 166
Side 167
Side 168
Side 169
Side 170
Side 171
Side 172
Side 173
Side 174
Side 175
Side 176
Side 177
Side 178
Side 179
Side 180
Side 181
Side 182
Side 183
Side 184
Side 185
Side 186
Side 187
Side 188
Side 189
Side 190
Side 191
Side 192
Side 193
Side 194
Side 195
Side 196
Side 197
Side 198
Side 199
Side 200
Side 201
Side 202
Side 203
Side 204
Side 205
Side 206
Side 207
Side 208
Side 209
Side 210

x

Nordens Kalender

Direkte link

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Nordens Kalender
https://timarit.is/publication/1685

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.