Ársrit Ræktunarfélags Norðurlands


Ársrit Ræktunarfélags Norðurlands - 01.01.1985, Qupperneq 16

Ársrit Ræktunarfélags Norðurlands - 01.01.1985, Qupperneq 16
nautgripi. Var þeim þá öllum slátrað nema einum kálfi er skotið var undan. Aftur barst hringskyrfi hingað til lands árið 1966 og þá með erlendum fjósamanni. Veikin lagðist á fólk, hross, nautgripi og sauðfé. Virðist svo sem veikinni hafi nú verið útrýmt. Skitupest er talin hafa borist hingað með kjarnfóðri. Sömuleiðis Salmonellasýki í nautgripum. Plasmacytosis barst hingað árið 1970 eða 1971 með loðdýrum og hefur valdii gífurlegu tjóni á loðdýrabúum hérlendis. Þetta er orðin dágóð upptalning en væri betur ósönn og óþörf. Það veitir sannarlega ekki af varkárni í þessu sambandi og skilyrðislaust þarf að fylgja settum reglum um innflutning búfjár og annars sem sjúkdómum í búfé getur valdið hér á landi. Um það vitnar reynslan skýrust dæma. Ekki má gleymast að láta erlent landbúnaðarstarfsfólk fara í læknisskoðun áður en það hefur störf hér. III. UPPHAF RIÐUVEIKI A ISLANDI Eigi munu menn allir á sama máli um hvernig riða barst til íslands en ég hygg mjög líklegar tilgátur nokkurra manna, þar á meðal Páls A. Pálssonar yfirdýralæknis og Sigurðar Sigurðarsonar dýralæknis, þess efnis að riðuveiki hérlendis megi rekja til hrúts af Oxford Down kyni er fluttur var frá Danmörku að Veðramóti, Skarðshreppi, Skagafirði, árið 1878. Þess ber að gæta að þetta eru ekki staðfest sannindi en trúlegar tilgátur að minni hyggju. Páll segir m.a.: „Þá má geta þess að 1878 var Iluttur inn hrútur af Oxford Down kyni, að Veðramóti í Skagafirði. Var hann ættfaðir hins svonefnda Veðramótsfjár, sem um tíma naut nokkurs álits, en gekk síðar úr sér. Ymsir telja að til þessa innflutnings megi rekja riðuveiki, sem síðan hefur herjað vissar sveitir norðanlands og lifað af fjárskipti og aðrar útrýmingaraðgerðir. Erfitt verður þó að færa sönnur á hvort þessi tilgáta sé rétt. Þess ber þó að geta að á öldinni sem leið var stöku sinnum flutt inn sauðfé og nautgripir (einkum af útlendum kaup- sýslumönnum) án þess að vitað sé til að með þvi flyttust sjúkdómar til landsins, en varanleg merki í kynbótum af þessum innflutningi munu þá oftast hafa verið hverfandi.“22 18
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140

x

Ársrit Ræktunarfélags Norðurlands

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Ársrit Ræktunarfélags Norðurlands
https://timarit.is/publication/268

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.