Iðunn : nýr flokkur - 01.12.1931, Qupperneq 6

Iðunn : nýr flokkur - 01.12.1931, Qupperneq 6
316 Skáldsögur og ástir. iðunn freim. Freyr, sonur Njarðar, sezt í Hliðsikjálf og sér mey fagra í Jötunheimum. „Þar af fékk hann lvugsóttir mikl- •ar.“ Og vissulega er engin lotning í huga skáldsins, er hann lýsir ópolinmæði Freys: „Löng es nótt, langar ro tvær, hvé of þreyjak þríar; opt mér mánaðr minni þótti an sjá half hýnótt.“ En greinilegust er þó vantrúin á ástina í Hávamálum- Þar er henni alt til foráttu fundið, en einkis getiö, er talið verði henni til gildis. Ástin er nátengd hinum lítilmótlegustu tilhneigingum í mannlegu eðli — flátt- skap og vanstillingu. Nú er það bersýnilegt, að jieir menn, sem jiessar bókmentir sömdu, voru komnir langar leiðir frá frum- stæðum jijóðum um mannvit og dóm á gildi hlutanna. En jiess lengra sem haldið er aftur í forneskjuna, Jiví minna kennir jiess, að ástin sé metin á líkan hátt og vorir tímar hafa gert. Skáldskapur frum|)jóða, sem vitni ber um magnmikla j>rá og ríka drauma, fjallar ekki að jafnaði um ástir, heldur um bardaga, veiði og jarðar- gróður. Þessi efni spentu strengi mannlegs hugar I)á, svo að örin flaug langt og beint og hratt. Hin líffræði- lega afleiðing hjúskaparins — afkomendur til jress að halda við ættinni — skifti mieira máli en alt annað í sambúð manns og konu. Þessi árangur ástarinnar var henna eina réttlæting. Niú kann margur að líta svo á, að fyrst virðingin og sMlningurinn á ástinni hafi farið vaxandi samhliða við- gangi menningarinnar, |)á sé jiað ljós bending um gildi hennar. Á þeirri rökleiðslu er sá einn ljóður, að I>ótt virðingin sé lítil hjá frumþjóðum, en mikil hjá oss, þá er ekki hægt ])ar fyrir að segja, að virðingin hafi aukist samhlí&a menningunni. Forn-Grikkir voru eigi menn-
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96

x

Iðunn : nýr flokkur

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Iðunn : nýr flokkur
https://timarit.is/publication/442

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.