Gripla - 20.12.2012, Blaðsíða 369

367
LARs LÖnnRotH
Att LÄsA NJÁLS SAGA
Svar till Daniel Sävborg
Förra numret av gripla innehåller en kritisk artikel av Daniel säv-
borg, där jag och andra sentida uttolkare av Njáls saga undervisas i ”konsten
att läsa sagor”.1 sådan undervisning blir man aldrig för gammal att ta emot,
och den kan säkert vara nyttig att tillgodogöra sig i en lagom ödmjuk vilja
att ompröva äldre tolkningar.
sävborgs utgångspunkt är att ”vissa forskare”, speciellt Hermann Páls-
son och jag men även andra, ”har hävdat att sagorna skall läsas som ett slags
exempla för olika ideal eller rentav som ett slags allegorier, där olika figurer
skall representera något mer än sig själva”, vilket bland annat inneburit att
man ”har läst sagorna i ljuset av Bibeln eller utifrån kontinentala medeltids-
skrifter kring religion och etik;” (181). Detta leder så enligt sävborg till att
sagorna övertolkas eller vantolkas, och det är denna tendens till vantolk-
ning han vill gå till rätta med. själv vill han i stället tolka texter som Njáls
saga mot bakgrund av ”de litterära lagarna, mönstren och värderingarna
från islänningasagans genre med rötter bakåt i en gammal berättartradi-
tion;” (206).
till detta kan då för det första sägas, att min egen tolkning av Njáls
saga just i hög grad utgår från berättarmönstren i den äldre sagatraditionen.
Min bok på engelska om sagan från 1976 ägnar stort utrymme åt att ana-
lysera det jag kallar ”the language of tradition”, häribland sättet att berätta
med hjälp av formler, typscener och folkloristiska motiv.2 också förordet
1 Daniel sävborg, ”konsten att läsa sagor. om tolkningen av trosskiftets betydelse i Njáls
saga,” Gripla 22 (2011): 181–209.
2 Lars Lönnroth, Njáls Saga. A Critical Introduction (Berkeley: university of California Press,
1976), 42–103.
sAMtínInGuR
Gripla XXIII (2012): 367–374.