Gripla - 20.12.2012, Page 371

369
av einar ól. sveinsson och de flesta andra som tidigare analyserat sagans
övergripande ideologiska tematik. Daniel sävborg drar härav slutsatsen att
jag i sagan ”ser en bokstavlig och en allegorisk nivå;” (185). Detta är, milt
sagt, en missuppfattning. jag påstår alltså inte att Njála är en allegori eller
innehåller ”en allegorisk nivå”. vad jag däremot påstår är att skildringen
av kristendomens införande i Njála (kap. 100–105) utgör en gräns mellan
sagans första och andra del, såväl berättartekniskt som idémässigt. I den
första delen är huvudpersonerna ännu hedningar, men i andra delen är de
(i huvudsak) kristna, och denna förändring får viktiga konsekvenser för
deras handlingar.
Gränsen mellan första och andra delen markeras bland annat genom
att kristendomsavsnittet inleds med en extra stor initial i de äldsta hand -
skrifterna,7 men den kommer framför allt till uttryck i den förändring av
mentaliteten som njáll, síðu-Hallr, Höskuldr Þráinsson, flosi Þórðar-
son, kári sölmundarson och andra huvudpersoner visar genom sina ord
och handlingar i sagans senare del. Det finns många exempel på detta,
och exemplen har dragits fram inte bara av mig utan också av einar ól.
sveinsson, Ian Maxwell och flera andra forskare. síðu-Hallr väljer ärkeäng-
eln Mikael till sin fylgjuengill (kap. 100) och avstår från att begära böter för
sin dräpte son för att underlätta en fredsuppgörelse (kap. 145). Höskuldr
ber Gud förlåta sina dråpsmän när han blir nedhuggen av skarpheðinn
(kap. 111). flosi talar om sitt ”ansvar inför Gud” (ábyrgð fyrir guði) när han
bestämmer att njálls hus skall brännas ned (kap. 128), njáll själv väljer att
brännas inne i sitt hus hellre än att kämpa mot fienden och säger till sitt
husfolk att de inte skall behöva brinna både i denna världen och den nästa
(kap. 129). flosi och kári vallfärdar till påven i Rom för att få förlåtelse för
sina synder (kap. 159). Dessutom ingriper Gud själv i skeendet genom jär-
tecken eller mirakler: först under själva kristningsprocessen, senare bland
annat under branden på Bergþórshvoll och slaget vid Clontarf. Alla dessa
begivenheter ger oss nycklar till sagans betydelse – inte i allegorisk mening
men som ett sätt att förstå dess etos och bakomliggande värderingar.
Den förändring som kristendomen medför i sagans värld innebär dock
ingalunda att hämnden försvinner, eftersom hämnd också i det kristna
samhället kan vara ett moraliskt acceptabelt och Gudi behagligt sätt att
7 se min uppsats ”structural Divisions in the Njála Manuscripts,” Arkiv för nordisk filologi 90
(1975): 69–70.
Att LÄsA NJÁLS SAGA