Nordens Kalender - 01.06.1932, Síða 13

Auguét Andrée
»Sanning ár den verkliga naturen, det som ar.»
» . . . att taga var sak för vad. den ár, vilken en-
faldiga och gudomliga verklighetens lag fordrar mera
án man tror .... förstánd . . . och en fast och hög
redlighet.it
»Lása várlden i romaner gör icke mindre galna
hjárnor i filosofien án i natur- och mánniskohis-
torien.»
Han skriver: »Hela uppsatsen om Odmjukhet
och stolthet genomláses ányo och övertánkes,
likasá Idéer över sállheten, Försök till orimmad
vers och Höra prásterna under allmánna gransk-
ningen?»
Det ár ej svárt att i dessa och flera andra upp-
satser av Thorild finna vad som páverkar och be-
fáster Andrée i de ásikter han háller pá att bilda sig,
liksom i hans livsuppfattning över huvud. I hans
anteckningar mánga ár efterát, liksom i brev frán
hans senaste tid áterfinnas formuleringar vilka han
givetvis trott sig ha gjort sjálv, men som gá direkt
tillbaka till Thorild.
Ett kan slutligen — utom den »struggle for life»
som talar i Andrées bokförda utgifter, beroende pá
hans ambition att helt försörja sig sjálv — utlásas
ur detta intensiva nedskrivande av áven rena obe-
tydligheter, námligen att han ár en ensam man,
som ej har nágon att anförtro sig át och som disku-
terar med sig sjálv och ár pá samma gáng talare och
áhörare. Han maskerar en nog omedveten kánsla av
ensamhet med reflexioner som: »Alla vára olyckor
komma av att vi ej kunna vara ensamma.» Sá med-
delsam som Andrée sedan var om sina yttre levnads-
öden, sá förtegen var han dock alltigenom om sitt
inre liv. Han brukade sá gott som dagligen stálla
inför sig Napoleons ord »Jag har aldrig ángrat att
jag tegat men vál att jag talat».
Om den unge Andrée, sá som han framstár dá
han i 20-ársáldern ger sig ut i livet, kan ságas att
han ár besjálad av tanken att, som Thorild ságer
om sig sjálv, »förklara hela naturen och reformera
hela várldem.
*
Var trodde sig nu Andrée finna medlen för för-
verkligande av sina reformideal? Jo, först i en upp-
Swedenborg, Strindberg, Andrée och Fránckel.
fostran som i en helt annan omfattning toge hánsyn till
barnens individualitet och medfödda anlag samt
i en konkretisering av skolundervisningen, sárskilt
flickornas.
Efter amerikavistelsen arbetade Andrée i sitt
yrke, bl. a. ett och ett halvt ár som underingenjör
och verkmástare hos sin sváger brukspatron Spán-
berg pá Norrahammars bruk. Andrée trivdes gott
i det glada och lyckliga familjelivet pá Spánhult.
Dár diskuterades váldigt, i synnerhet mellan Andrée
och fru Emilie Spánberg, áven hon intelligent, vaken
och intresserad. »Mángen vinterafton vid brasan
och mángen ljus sommarafton diskuterade vi», be-
ráttar hon, »med eld och iver religiösa och sociala
frágor, filosofi, psykologi, ’nutidslögner’ (Max Nor-
daus bok med denna titel) . . . och jag erkánner tack-
samt, att han gjorde vad han kunde för att utveckla
mig till en tánkande mánniska.» Det finnes ánnu
13