Nordens Kalender - 01.06.1932, Side 23

Nordens Kalender - 01.06.1932, Side 23
AugiuL Andrée Mot slutet av 8o-talet intradde en viss förándring i Andrées liv, vilken skulle bli av stor betydelse för honom. Dittills hade han varit tillsammans nástan uteslutande med yrkesbröder av olika slag, och hans familjeumgánge hade sá gott som ute- slutande varit begránsat till hans syskon. Men dels genom sin chef, »den röde greven», sedermera landshövdingen och Andra kammarens talman Hugo Hamilton, dels genom sina relationer till Afton- bladet, dátidens frámsta kulturtidning, och genom anknytning till den nybildade Stockholms Högskolas lárarekár samt till Nordenskiöld och andra medlem- mar i Svenska sállskapet för antropologi och geografi tillfördes Andrée ett betydligt utvidgat umgánge, be- stáende till stor del av för honom nya element. Han syntes pá de stora mottagningarna hos professorerna Retzius, Gyldén och Mittag-Leffler samt hos direktör Sven Palme; han blev medlem av sállskapet Idun samt av en annan sállskaplig sammanslutning pá ett 6o-tal personer ur de vetenskapliga, konstnárliga och lit- terára kretsarna. I ett brev skriver han, att han har detta nya umgánge att tacka för »vidgade vyer, en annan uppskattning av mán frán helt andra verksam- hetsfált och avslipning av mánga kantigheter». Det var i dessa kretsar jag gjorde Andrées be- kantskap, och han umgicks sedan under nára ett tiotal ár i min familj. Han annonserade gárna sin ankomst i djupaste vardagslag. Helst till middag, ty dá fick han ett par timmar vara tillsammans med barnen. Barn álskade han, och han roade gárna sig och dem med att knápa ihop smá leksaker, helst sádana som gingo ut pá att lösa nágot tekniskt problem, t. ex. smá pappgondoler sá awágda, att de skulle kunna lyfta med vanliga leksaksballonger. Pá kvállenkunde han sedan sitta i timtal och diskutera. Det var under en mángd dylika samtal som jag lárde verkligt kánna Andrée. Kraftigt framtrádde hans medfödda och ytter- ligare upptránade förmága av viljekoncentration och sjálvbehárskning, hans starka individualism och obegránsade frihetskánsla. Varje tillstymmelse till tváng, t. o. m. om detta sammanföll med hans egna önskningar, var ho- nom olidligt, och han ádagalade ibland hárvidlag en misstánksamhet som sköt över málet. Friheten för hans individualitet att ná högsta möjliga ut- veckling utan alla opportunistiska vingklippningar var honom sá helig, att han ibland kunde i de mest oegennyttiga erbjudanden vádra en fara för sin andliga frihet. Det roade Andrée mycket nár han förklarades vara utan fantasi. »Jag har sákerligen mer av den gávan án de flesta av dem som frándöma mig den. Men de erkánna ej annan fantasi án den som ágnas litteratur och konst. Och dock — har nágonsin en poet eller konstnár drömt sádana drömmar som en Kepler, Huyghens och andra astronomer? — Min fantasi skulle i förbund med mitt kánsloliv kunna spela mig de största spratt om jag ej vore vaken för faran.» I början av denna uppsats námndes Andrées religiösa áskádning. I denna áskádning, sádan han efter tráget och árligt sökande utformat den, fanns ej rum för mánniskan som en undantagsvarelse utan endast som en följ driktig lánk i hela naturens ut- vecklingskedja och underkastad samma lagbundenhet som alla övriga naturföremál och naturföretelser. Nár Andrée haft sina konferenser med Nansen frágade han till slut denne, om han nágonsin med döden för ögonen kánt behov av eller trott pá att en högre makt skulle kunna för hans rákning ándra ett jota i naturlagarna. »Till min gládje», sadeAndrée, »svarade Nansen ett kraftigt nej. Det gör sá gott med ett dylikt vittnesbörd ifrán en sádan man som han. Och kom ihág att sá lánge jag ej med ett ord antyder ett uppgivande av min religion, sá háller jag fast vid den.» Nár jag hörde Andrée under djupt allvar diskutera denna livsfrága och tánkte pá den státliga karaktár han var i alla avseenden runno mig ofta i minnet Kierkegaards ord: »Thi kun den Sand- hed der opbygger er Sandhed for Dig.» I politiska ásikter stod vál Andrée nármast det dá pá uppgáng stadda nyliberala partiet; men det politiska spelet intresserade honom icke. En gáng i det ovannámnda sállskapet yttrade nágon, att Andrée skulle göra mera nytta som politiker án som luftseglare. »Nej tack», svarade han, »att gá in i en partifálla och rösta pá kommando gár helt enkelt inte för mig.» I fortsáttningen sade han: »Nár vi en gáng bli gamla och konservativa . .» 23
Side 1
Side 2
Side 3
Side 4
Side 5
Side 6
Side 7
Side 8
Side 9
Side 10
Side 11
Side 12
Side 13
Side 14
Side 15
Side 16
Side 17
Side 18
Side 19
Side 20
Side 21
Side 22
Side 23
Side 24
Side 25
Side 26
Side 27
Side 28
Side 29
Side 30
Side 31
Side 32
Side 33
Side 34
Side 35
Side 36
Side 37
Side 38
Side 39
Side 40
Side 41
Side 42
Side 43
Side 44
Side 45
Side 46
Side 47
Side 48
Side 49
Side 50
Side 51
Side 52
Side 53
Side 54
Side 55
Side 56
Side 57
Side 58
Side 59
Side 60
Side 61
Side 62
Side 63
Side 64
Side 65
Side 66
Side 67
Side 68
Side 69
Side 70
Side 71
Side 72
Side 73
Side 74
Side 75
Side 76
Side 77
Side 78
Side 79
Side 80
Side 81
Side 82
Side 83
Side 84
Side 85
Side 86
Side 87
Side 88
Side 89
Side 90
Side 91
Side 92
Side 93
Side 94
Side 95
Side 96
Side 97
Side 98
Side 99
Side 100
Side 101
Side 102
Side 103
Side 104
Side 105
Side 106
Side 107
Side 108
Side 109
Side 110
Side 111
Side 112
Side 113
Side 114
Side 115
Side 116
Side 117
Side 118
Side 119
Side 120
Side 121
Side 122
Side 123
Side 124
Side 125
Side 126
Side 127
Side 128
Side 129
Side 130
Side 131
Side 132
Side 133
Side 134
Side 135
Side 136
Side 137
Side 138
Side 139
Side 140
Side 141
Side 142
Side 143
Side 144
Side 145
Side 146
Side 147
Side 148
Side 149
Side 150
Side 151
Side 152
Side 153
Side 154
Side 155
Side 156
Side 157
Side 158
Side 159
Side 160
Side 161
Side 162
Side 163
Side 164
Side 165
Side 166
Side 167
Side 168
Side 169
Side 170
Side 171
Side 172
Side 173
Side 174
Side 175
Side 176
Side 177
Side 178
Side 179
Side 180
Side 181
Side 182
Side 183
Side 184
Side 185
Side 186
Side 187
Side 188
Side 189
Side 190
Side 191
Side 192
Side 193
Side 194
Side 195
Side 196
Side 197
Side 198
Side 199
Side 200
Side 201
Side 202
Side 203
Side 204
Side 205
Side 206
Side 207
Side 208
Side 209
Side 210

x

Nordens Kalender

Direkte link

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Nordens Kalender
https://timarit.is/publication/1685

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.