Nordens Kalender - 01.06.1932, Qupperneq 59

Norden.) öótgránd
Ábo slott, ett várldsligt motstycke till Ábo domkyrka. Ábo var under Finlands svenska tid landets förnámsta stad. Slottet
var ursprungligen anlagt pá en holme, som numera genom landhöjning och utfyllning blivit mycket förstorad och vuxit sam-
man med fastlandet. Tornet i förgrunden samt en nu försvunnen ringmur utgjorde den áldsta borgen, troligen uppförd sam-
tidigt med domkyrkan. Det höga partiet hárrör frán medeltiden, de lágre delarna i bakgrrmden frán 1500-talet.
Sverige och Novgorod átskildes av hedna land:
kring Finska viken och Ladoga bodde flera finska
stammar, bland vilka korset ánnu icke var rest. I
söder funnos liver och ester, i norr egentliga finnar
och tavaster, i öster karelare och ingrer. Med av-
seende pá politisk organisation hade dessa stammar
nátt fram till lösa bygde- eller kantonförbund, och
nágot dominerande maktcentrum, som kunde ha
förenat dem alla till ett rike, förefanns icke. Men
Sverige och Novgorod voro redan stater med en för
dátida förhállanden relativt fast struktur.
Ester och liver má hár lámnas ásido; de kuvades
och kristnades av danskar och tyskar och undan-
drogos för árhundraden sávál svenskt som ryskt in-
flytande. Men landet mellan Bottenhavet, Finska
viken och Ladoga blev skádeplatsen för det första
skedet av Sveriges och Rysslands kamp.
De vástfinska stammarna (egentliga finnar och
tavaster) anses ha invandrat över havet frán Est-
land, medan de östfinska (karelare och ingrer) land-
vágen hade nátt de boningsplatser de innehade vid
korstágstidens begynnelse. Dessa báda grenar av
samma sprákstam hade lánge prövat olika öden och
pátagligen áven uppblandats med olika folkelement.
De voro visserligen fránder, men nár de möttes i
skogarna norr om Finska viken, den ena kommande
frán váster, den andra frán öster, var mötet allt
annat án hjártligt. Som konkurrenter om jaktmar-
ker och fiskevatten voro de fiender, och ett brett
strák av orörd ödemark, som strax öster om Kym-
mene álv nádde ned till havskusten, blev det neu-
trala ingenmansland, som skilde de fientliga brö-
derna át. Östfinnarna kommo tidigt i beroende av
Novgorod, som förmedlade deras export av pálsverk
och deras import av salt, och grekisk-katolsk tro
begynte utbreda sig bland dem. Men hárigenom
59