Nordens Kalender - 01.06.1932, Síða 125

Arbetarned Bildning.tförbund (ABF) i Sverige
Arbetarnes Bildningsförbund (ABF) i Sverige
Av överdirektören Rickard Sandler
Det ar snart tjugo ár sen Arbetarnes Bild-
ningsförbund i Sverige kom till. Planen
framlades pá ett midsommarmöte i Brunns-
vik 1912. Organisationen kom till stánd i november
samma ár. Senare hava liknande organisationer
bildats i Danmark och Finland, bágge organisa-
toriskt uppbyggda i huvudsak efter enahanda prin-
ciper som svenska ABF. Uti Norge förefinnes ett
ABF in nuce, i form av en bildningskommitté, varav
vál nár som helst kan varda en sjálvstándig orga-
nisation.
En sárskild arbetarbildningsrörelse ár sálunda till-
finnandes som en samnordisk företeelse. Det ár
vál icke minst ur denna synpunkt det ansetts lámp-
ligt att i Nordens organ ge en beskrivning av det
áldsta, svenska skottet pá den nordiska arbetarbild-
ningens unga planta.
Yad var det egentligen som skedde 1912, dá
svenska ABF grundades? Stodo svenska arbetare
dessförinnan utanför folkbildningsarbetet? Inga-
lunda. Arbetarinstitut i stáderna, förelásnings-
föreningar pá landsbygden ráknade givetvis frán be-
gynnelsen arbetarpublik som en huvudkontingent,
folkhögskolan hade börjat rekryteras áven ur arbe-
tarkretsar —- 1906 började Brunnsviks folkhögskola
sin verksamhet —- och inom arbetarrörelsens egna
organisationer hade ett renodlat upplysningsarbete
börjat spira upp, sárskilt uppburet av den socialdemo-
kratiska ungdomsrörelsen och den till arbetarrörelsen
anknutna nykterhetsorden Verdandi. Det skall
dártill icke förbises, att den rikt lovande studie-
verksamhet — med studiecirkeln som arbetsform —
vilken startats tidigare inom Godtemplarorden i stor
utstráckning uppbars av arbetarelement inom denna
organisation.
Det som skedde var i och för sig ej sá márkligt.
Svenska riksdagen hade beslutat en ny bibliotekslag,
som möjliggjorde offentligt understöd át ett i studie-
cirklar kring bibliotek organiserat studiearbete.
Men förutsáttningen skulle vara organiserandet av
riksförbund för verksamhetens bedrivande. För att
ge de spridda initiativen inom arbetarorganisationerna
stödet av denna statshjálp fordrades en organisato-
risk samling av de var för sig alltför svaga bildnings-
sammanslutningarna. Det var nármast för att lösa
denna praktiska organisationsuppgift ABF grundades.
Att Arbetarnes Bildningsförbund sedan blivit
landets största bildningsorganisation har naturligt-
vis djupare grunder. Med arbetarklassens upp-
stigande till politisk makt och högre ekonomisk
standard har bildningsintresset i hög grad stimu-
lerats och vidgats. Det ár, djupare sett, ingen till-
fállighet i det nára sammanfallandet mellan arbetar-
klassens politiska genombrott 1911 och tillkomsten
av ABF 1912.
Som organisation ár ABF en fri sammanslutning
av olika riksorganisationer inom arbetarvárlden,
vilka överflyttat denna speciella upplysningsupp-
gift pá ABF och stállt penningmedel till dess för-
fogande. Kárnan har hela tiden varit de tre stora
huvudorganisationerna, den fackliga landsorganisa-
tionen, kooperativa förbundet och socialdemokra-
tiska arbetarpartiet. Dártill ett antal mindre, fri-
stáende riksorganisationer, frán början 6 med ett
medlemsantal av 293,633, numera (1931) 15 med
ett medlemsantal av 1,434,677.
Detta medlemsantal anger givetvis blott ABF:s
intressesfár. De i bildningsarbete direkt engagerade
ár en brákdel dárav. Sálunda voro medlemmarna
i ABF:s studiecirklar 1931 (till antalet 3,430)
125