Nordens Kalender - 01.06.1932, Síða 136

SludentLiv i de nordiaka Lánderna
Studentlivet i Finland
Av kurator för Nylands nation, fil. mag. Runar Meinander
Studentkorporationerna i Finland kunna rakna
i sina anor anda frán vár akademiska bildnings
barndom, frán tiderna vid Ábo akademis
grundlaggning 1640. I likhet med förhállandet i
Sverige sammanfördes de studerande enligt hemort
till nationer under överinseende av en av akademien
utsedd inspektor. Denna organisation har státt
sig till vára dagar, fortfarande áro nationerna de
dominerande sammanslutningarna vid universitetet,
ehuru naturligtvis deras antal, inre organisation
och arbetsuppgifter under árens lopp förándrats.
För nárvarande finnas vid Flelsingfors universitet
14 nationer, dárav 10 finsksprákiga med 4,765
medlemmar och 4 svensksprákiga med 1,128 med-
lemmar. (Siffrorna gálla höstterminen 1930.)
Varje student vid universitetet áger skriva in
sig vid nágon nation och ár áven medlem av Hel-
singfors universitets studentkár. Denna sistnámnda
utgör sálunda en officiell sammanslutning av samt-
liga studenter vid universitetet, sávál finska som
svenska, en omstándighet som givit upphov till
konflikter dá den svenska minoriteten kánt sig till-
bakasatt i den av starka nationalistiska tendenser
besjálade gemensamma káren. Utvecklingen har
ocksá lett dárhán, att medlemmarna av de 4 svenska
nationerna sammanslutit sig till en sárskild, t. v.
inofficiell korporation, Helsingfors Svenska Student-
kár.
Förutom universitetet ár áven Tekniska hög-
skolan i Helsingfors en statlig, tvásprákig lároin-
ráttning. Studenterna vid denna högskola tillhöra
Tekniska Högskolans studentkár, inom vilken bildats
tvenne underavdelningar, den finska Tekniikan
Ylioppilaat med 545 medlemmar och den svenska
Teknologföreningen med 195 medlemmar. Landets
övriga högskolor, Abo akademi (241 studenter),
Abo finska universitet (545 studenter), Svenska han-
delshögskolan och Kauppakorkeakoulu (finska han-
delshögskolan), áro privata, ensprákiga inráttningar
med var sin studentkár.
Det skulle föra för lángt att hár i detalj redogöra
för de olika korporationernas styrelse och verksam-
het. Hár má blott námnas att nationerna regel-
bundet sammantráda till veckomöten för behandling
av löpande árenden, varjámte vid lámpliga tillfállen
samkvám och soiréer anordnas. I spetsen för na-
tionerna stár en pá tre ár vald kurator, medan det
högsta överinseendet tillkommer en av universitetet
utsedd inspektor. Den kulturella hembygdsverk-
samheten har gammal hávd bland Finlands stu-
denter, varje nation söker inom sitt omráde arbeta
för folkbildningens höjande genom föredrag, kurser
och vandringsbibliotek m. m. Tre studenttidningar
utkomma, tvá finska och en svensk.
De olika studentkárerna ha sammanslutit sig
till organisationer av högre ordning. Sálunda bil-
dades 1926 Finlands Studentkársförbund, omfattande
samtliga landets studenter. Förbundet var vid
dess stiftande tvásprákigt och i nationellt avseende
neutralt, men dá den finska majoriteten allt tyd-
ligare lade i dagen en strávan att göra detsamma till
ett organ för enbart finsknationella strávanden,
uttrádde svenskarna ur detsamma och bildade
hösten 1930 ett eget förbund, Finlands Svenska
Studentkársförbund, vilket sálunda numera repre-
senterar Finlands svenska studenter.
Enligt statuterna för den internationella student-
federationen, C. I. E., kan varje land företrádas
blott av en organisation; det ár sálunda de finska
studenternas förbund som dár representerar Fin-
land.
Det kanske mest typiska draget i det finska stu-
136