Nordens Kalender - 01.06.1932, Síða 138

SludenlLiv L de nordldka Landerna
Islándskt studentliv
Av Bjarni GuSmundsson
De islandska studenternas föreningsliv har ut-
vecklat sig ratt annorlunda an frandefolkens.
Framsta orsaken dartill ár den, att studen-
terna under láng tid voro tvungna att hámta sin ut-
bildning i andra lander; och studentsammanslut-
ningar blomstra bást dár de sluta s'ig till skollivet.
Islands universitet stiftades genom förordningen
av 30 juli 1909. Denna trádde i kraft 17 juni 1911
pá Jón Sigurflssons hundraársdag, alltingspresiden-
tens, som stod som den frámste i folkets sjálvstán-
dighetskamp under 1880-talet. Universitetet har
sedan sin stiftelse haft sina lokaler i Alltingsbyggna-
dens undre váning. Utrymmet ár hár knappt, och
har ánda frán början ansetts alldeles otillráckligt; och
likvál ha tjugu ár gátt sedan dess, och först nu pá
sistone har man börjat pá allvar sátta i gáng med
att avhjálpa utrymmessvárigheterna. Man har för
avsikt att uppföra en práktig universitetsbyggnad
söder om Reykjavik, ovanför Tjörnin (Tjárnen).
Ar 1920 beslöto studenterna att ur sin krets utse
ett »rád>> (utskott) av representanter. Ett reglemente
för dettas verksamhet antogs och bekráftades av
universitetskonsistorium. Studentrádet vid Islands
universitet ár studenternas ombud báde inát gent-
emot konsistorium och utát gentemot frámmande
universitet och dessas studenter. Det omhánderhar
de átgárder som studenter överhuvud ha att befatta
sig med, och tar sig an deras intressen. Rádet bestár
av fyra representanter, en vald ur varje fakultet, av
ytterligare fyra som valts genom allmánna val
bland studenterna, och av en som valts av föregá-
ende árs rád.
Bland de företag som studenterna satt i gáng, kan
námnas »Mensa academica» (akademiskt matstálle).
Detta igángsattes redan snart efter studentrádets
stiftande, och fanns intill 1929, dá det av kostnads-
skál nedlades. En byrá för att tillhandagá med upp-
lysningar rörande studier vid utlándska universitet
har rádet upprátthállit hela tiden med anslag frán
konsistoriet. En kommitté för studentutbyte har
verkat sedan 1920. Den sköter om utbyte av studen-
ter med frámmande universitet och har utfört myc-
ket nödvándigt arbete. En studenthemskommitté
har verkat alltifrán studentrádets tillkomst. Den
omhánderhar insamlingen till och förberedelserna
för ett studenthem i Reykjavik. Hittills ha hopbragts
över 110,000 kronor, och det ár anledning att tro,
att det inte dröjer lánge förrán byggnaden blir upp-
förd, eftersom 100,000 kronor ha utlovats som bidrag
av statsmedel.
Slutligen bör studenternas lánekassa námnas. Den
ár det nyttigaste av de företag som studenterna driva.
Den stiftades 1922 genom en liten gáva — pá 50 kro-
nor — av skolrektorn Ludvig GuSmundsson, som
dá var den mest initiativkraftige bland de islándska
studenterna. Fonden ökades lángsamt, men 1927
beviljade lárarförsamlingen den ett rántefritt lán pá
10,000 kronor som rörelsekapital. Fondens kapital
váxer genom árliga bidrag frán studenterna, och
genom de rántor som betalas för lánen dárur.
Studentbladet ha studenterna nu utgivit under
ett helt ártionde. I början utgavs det blott en gáng
om áret, den 1 december; den dagen hálla studen-
terna námligen sin ársfest. Men för nágra ár sedan
förándrades det till mánadsblad, och utkom som sá-
dant under nágra ár. Nu har man av kostnadsskál
átergátt till det gamla utgivningssáttet.
Den aldsta i verksamhet varande studentföreningen
hár i landet ár Reykjaviks studentförening (Stú-
dentafélag Reykjavíkur). Dess medlemmar bestá av
studenter av alla áldrar och ásikter. Medlemsantalet
ár nára 400. Föreningen sammantráder vanligen