Nordens Kalender - 01.06.1932, Qupperneq 159

Det moderna IAand<t ekonom 'uka Liv
ser i Islands historia som handelsmonopolets upp-
havande, Alltingets áterupprattande, den första
grundlagen samt mánga andra av Islands nuvarande
ráttigheter, fár man anse vara Jón Sigurdssons verk.
Med den sjálvstándighet, som grundlagen gav,
följde sjálvtillit och tro pá landets framtid. Den
optimistiska stámning, som rádde omkring 1874, dá
vi fingo vár egen grundlag, förbyttes dock pá 1880-
talet till den djupaste pessimism, dá mánga svára
ár med kalla vintrar, missváxt och naturkatastrofer
följde pá varandra. De allmánna livsvillkoren för-
sámrades i hög grad. Man började misströsta om
Island över huvud var beboeligt och stora delar av
Islands befolkning strömmade över till det förlo-
vade landet i váster — Amerika, dár man av agen-
terna fátt löften om guld och gröna skogar. Dá för-
lorade Island flera tusen av sin befolkning, vilket
máste vara en kánnbar förlust för ett folk pá 70.000.
Denna emigration avtog emellertid ganska hastigt
och efter ár 1900 har ingen námnvárd sádan ágt rum.
#
En vándpunkt i det islándska náringslivets ut-
veckling blev bankernas inráttande. Redan 1884
startades »Landsbanki Islands», men det ár först
1903, dá Islands bank —■ numera ombildad till »Is-
lands fiskeribank» ■—• började sin verksamhet, som
en större tillgáng pá driftskapital framtráder pá den
islándska penningmarknaden.
Den moderna tidens maskinella hjálpmedel bör-
jade relativt sent anvándas pá Island och ánnu in
pá slutet av 1880-talet brukades vid fisket endast
smá rodd- eller segelbátar. Nu gör emellertid ma-
skinen sitt intág, nágot som fátt revolutionerande
följderför landetsnáringslivöverhuvud. Ár 1901 kom-
mer den första trálaren till landet och 1903 den för-
sta motorbáten. Fiskebátarna bli större, redskapen
förbáttras och man blir i stánd att ta fisken pá öppna
havet i stállet för att behöva hálla sig till vikar och
fjordar. Nu finnas omkring 200 motorbátar pá över
12 ton och 650 mindre motordrivna fiskebátar; dárav
har icke mindre án hálften tillkommit under de se-
naste tio áren.
Trálarfisket fick emellertid först 1907 nágon fart,
dá en hel del nya trálare inköptes. Under kriget
Ett naturbarn, som den moderna tiden ánnu inte fángat
sáldes flertalet av de islándska trálarna till Frank-
rike, men strax efter kriget började man skaffa nya
och under den senaste tio-ársperioden ha icke mindre
án 34 stycken trálare anskaffats. 1928 uppgick hela
trálarflottan till 47 stycken. Dessutom finnas 19
andra ángdrivna fiskefartyg. En respektabel flotta
för ett land av Islands storlek. Fángsten ár ocksá
betydande. Under de senaste tre, fyra áren har
várdet av exporten av fisk och fiskprodukter upp-
gátt till 60 á 70 milj. islándska kronor per ár,
vilket utgör 87 á 88 % av hela exportvárdet. Till
jámförelse kan námnas, att 1901—05 fiskeprodukter
i genomsnitt exporterades per ár för en summa av
*59