Nordens Kalender - 01.06.1932, Side 160

Det moderna IAandó ekonomióka Liv
Pá hösten samlas de talrika fáren frán hedarna oeh drivas
ned till bygden, dár de skiljas efter bomárken
6 milj. isl. kronor. Vid denna jamförelse fár
man naturligtvis taga i betraktande den islándska
valutans fall frán ioo till 82.
Fisken, som för det mesta bestár av torskfisk, ex-
porteras i fárskt tillstánd i stor utstrackning till Eng-
land (under förvintern), den övriga fisken expor-
teras som »klippfisk» (d. v. s. efter att hava saltats
och torkats) till Spanien. Pá sommaren fiskas sillen,
som i stora stim kommer upp till Islands kust. Runt
denna fara de islandska inspektionsbátarna pá jakt
efter utlándska och inlándska trálare, som fiska inom
territorialvattnet. Det ár námligen endast de mindre
islandska bátarna, som ha ráttighet dártill. Genom
lagstiftning har man áven försökt hindra utlándskt
kapital att fá makten över fisket, i synnerhet sill-
fisket. Island ár ju relativt svagt och har dárför
svárt att konkurrera med frámmande och mera ka-
pitalstarka lánder. En följd hárav blev att sillfisket
och handeln med sillen höll pá att glida islánning-
arna ur hánderna. Sillmonopolet uppráttades dá
för att förhindra detta och fár sálunda icke betraktas
som ett övermodigt och ovánligt tilltag frán islán-
ningarnas sida, riktat mot vissa frámmande folk,
utan endast som ett försök till sjálvförsvar.
Försáljningen av fisken har ánda till det sistlidna
áret gátt utmárkt. Men i slutet av 1930 gick ex-
porten av klippfisk hastigt ned samtidigt som priset
avsevárt sjönk. Likasá avtog den förut betydande
exporten av sillmjöl och sillolja högst betydligt un-
der hösten 1930, dá efterfrágan pá sillolja nástan
upphörde. Detta har givetvis medfört stora för-
luster för landet och möjligen blir följden en om-
lággning av fiskproduktsindustrien, vilket ju emel-
lertid kommer att taga tid och betinga avsevárda
kostnader.
Denna stordrift inom fisket har utom de avse-
várda kapital, den tillfört landet och dárav följande
höjning av en stor del av befolkningens levnads-
standard, áven fört med sig större trygghet för de
islándska sjömánnens liv. De stora trálarna och
motorbátarna ha láttare att klara sig undan en has-
tigt uppkommande storm án de smá bráckliga rodd-
bátarna. Men stordriften har ocksá sina fránsidor.
Sálunda har den framkallat förándringar inom
landets sociala förhállanden. Trálarbolagen utgöra
de enda storkapitalistiska företagen pá Island. Dár-
med har en klasskillnad, som ej fanns förut, upp-
státt och man kan t. o. m. avlása denna i huvud-
stadens yttre. Sá bebos t. ex. de trevliga villakvar-
teren med grásplaner och planteringar utanför hu-
sen av direktörer, köpmán och ámbetsmán, medan
de enkla stenhusens kállarváningar och áldre tráhus
fá hysa sjömánnen och arbetarna. Denna av stor-
driften inom fisket framkallade sociala differenti-
ering av den förut sá homogena bondebefolkningen
har fátt ett synbart uttryck i de vál organiserade
fackföreningarna. Lönekonflikter, strejker, lockouter,
bojkott och arbetslöshet áro hár áven i praktiken
kánda företeelser. — Det moderna samhállets pro-
blem ha ganska kánnbart börjat göra sig gallande.
#
SiglufjörSur, dár sillen glittrar och spekulanterna trivas
IÓO
A