Nordens Kalender - 01.06.1932, Síða 162

Det moderna IóLandö ekonom 'uka Liv
Hvítár-bron, en av Islands nyaste broar
lantbruket i största möjliga utstrackning för att
denna landets ursprungliga modernaring icke skall
gá under och darmed den sáregna islandska bonde-
kulturen, vilken sákerligen icke kan trivas i fiske-
lágena och stáderna. Agrarernas regering, som suttit
de fyra nármast föregáende áren, har ocksá gjort
det mesta möjliga för upphjálpande av denna ná-
ring. En ny jordbrukarbank har uppráttats, vilken
skall tillhandagá bönderna med förmánliga lán. En
nyodlingsfond har bildats, ur vilken billiga lán lám-
nas för nyodling och uppbyggande av nya gárdar.
Nyodlingarna premieras av staten. De sista áren
har understödet till dessa gátt till betydande sum-
mor eller cirka % milj. kronor per ár, och omkring
5.000 bönder eller 5/7 av alla islándska bönder ha
fátt del dárav. Detta visar hur stort intresse man
fátt för nyodlingarna.
För att underlátta för bönderna kultiveringen av
jorden har staten áven gett bidrag till köp av mo-
derna lantbruksmaskiner. Lantbrukarna ha sálunda
fátt billiga moderna maskiner pá fördelaktiga betal-
ningsvillkor. Numera anvánder man ocksá,'pá Is-
land traktorer och sláttermaskiner dár sádant över
huvud ár möjligt. Staten har áven tagit hand om
försáljningen av konstgödsel, vilket medfört en
betydande sánkning av priset pá denna. Dess-
utom bekostar staten frakterna för sádan gödsel frán
leveransorten till nármaste hamn pá Island. För-
brukningen har ocksá ökats betydligt under de se-
naste áren. Ár 1927, áret innan lagarna om statens
understöd godkánts av Alltinget, utgjorde import-
várdet av konstgödsel 64.069 kronor, under det att
samma várde ár 1930 uppgick till 711.834 kronor.
Denna förstáelse frán statens sida har hos bön-
derna skapat intresse för lantbruk i modern mening
och givit dem tro pá lantbrukets möjligheter.
Men för att nyodlingar i större utstráckning skola
bára sig ár det áven nödvándigt att produkterna för-
báttras och försáljningen av dessa underláttas. Dár-
för har statsbidrag lámnats för uppförande av mo-
derna andelsmejerier, vilket naturligtvis har med-
fört ett avsevárt höjande av mjölkprodukternas kva-
litet. Ett flertal margarinfabriker ha uppráttats.
Moderna slakthus ha uppförts, dár de nyaste frys-
ningsmetoderna anvándas. I de största av dem kan
man slakta ánda till 1.400 fár per dag. Nu expor-
teras kött frán Island i betydande mángder och bá-
tarna ha försetts med kylanordningar för detta án-
damál.
Island ár som bekant höglánt med en rikedom av
strida álvar och transporten av varor ár dárför för-
enad med stora svárigheter. För att förena de iso-
lerade bygderna med varandra och förbinda lands-
bygden med stáderna ha mánga vágar och broar
byggts och mycket arbete och kapital nedlagts i
dessa. I slutet av ár 1930 omfattade vágnátet en
strácka av 2.200 km, vilket lár vara 20 gánger mer
per invánare án i Norge, vilket land annars anses
vál försett med vágar. Tar man hánsyn till det fak-
tum, att vágar började anlággas först nágra ár före
L,augarnar, de heta kallorna vid Reykjavik, dár stadens
husmödrar fá sina kláder tváttade