Nordens Kalender - 01.06.1932, Qupperneq 164

Det moderna I.)land<i ekonom'uka Lio
Laugavatn, en modern folkhögskola uppbyggd i den gamla
bondgárdsstilen, dár de varma kállornas vatten besegrar
vinterkylan
Föreningarna, som tillhöra förbundet, áro nu 40
stycken med 8.000 medlemmar, vilket betyder, att
omkring 35 % av landets hela befolkning fár sina
livsförnödenheter genom de kooperativa förening-
arna.
De flesta av dem áro smá, men större finnas ocksá,
som t. ex. »Kaupfjelag Eyfirdinga» pá Akureyri.
Denna förening har nu omkring 1.000 medlemmar,
en totalomsáttning av 5 milj. kronor och dess fonder
uppgá till 1,5 milj. kronor. Utom varuförmedlingen
har den slakthus — det största landet áger — mejeri,
margarinfabrik, bageri och áven rederirörelse.
Kooperationen har huvudsakligen vunnit terráng
pá landsbygden. Bönderna ha tagit initiativet till
denna rörelse och fört den framát. Bland arbetarna
i stáderna har den vunnit mycket ringa förstáelse,
och i Reykjavik, dár x/4 av landets hela befolkning
bor, finnes ingen konsumtionsförening.
Genom den kooperativa rörelsen ha priserna pá
de utlándska varorna sánkts, báde genom konkur-
rensen med köpmánnen och dárigenom att en in-
köpscentral under förstklassig ledning uppráttats.
Genom förbáttring av de islándska produkterna,
genom uppförande av mejerier, slakthus, kládes-
fabriker m. m. och genom att upprátta försáljnings-
och inköpskontor i Danmark, England och Tysk-
land har den kooperativa rörelsen haft den största
betydelse för Islands ekonomiska liv.
*
Telegrafförbindelse med utlandet fick Island
först ár 1906. Nu finnas telefonlinjer runt hela lan-
det eller pá en strácka av 400 km. Ungefár var
tjugonde invánare har nu telefon.
Island ár som förut námnts rikt begávat med flo-
der och vattenfall. Det beráknas, att landets energi-
förrád uppgár till omkring 1 milj. hástkrafter. En-
dast en försvinnande del dárav ár ánnu tagen i bruk.
Utbyggandet av stora kraftverk ár dyrt och lik-
som andra lánder med föga utnyttjade naturtill-
gángar ár Island kapitalfattigt. Det första kraft-
verket byggdes 1912 för belysning av ett litet sam-
hálle pá Vástfjordarna, Bildudalur. Reykjavik och
nágra andra stáder ha áven anlagt kraftverk för be-
lysning. I synnerhet hava bondgárdarna tagit vat-
tenkraften i ansprák och mánga mindre kraftstatio-
ner för en och tvá gárdar ha uppförts, och i en
trakt pá Islands sydöstra del, Skaftefellssýsla, ha
sjálvlárda bönder t. o. m. byggt dynamomaskiner
och turbiner och sjálva företagit utbyggandet av
forsarna, allt med básta resultat. Dessa kraftverk
ha blivit billigare och i mánga fall báttre án de
kraftverk ingenjörerna byggt. Frágan om ett nytt
elektricitetsverk för Reykjavik med omnejd ár nu
aktuell. Ett sádant beráknas kosta omkring 7 milj.
kronor.
De sista áren har man börjat utnyttja Islands sár-
egna naturtillgángar, de varma kállorna, och i stállet
för svarta och vita kol anvánda vármen frán jordens
innandömen för kokning av mat, uppvármning av
bostadshus och drivbánkar. Nu kan man pá
Hafnerfjörrtur, ett typiskt islándskt fiskeláge
164