Skírnir

Ukioqatigiit

Skírnir - 01.01.1862, Qupperneq 44

Skírnir - 01.01.1862, Qupperneq 44
44 FKÉTTIR. Tyrkland. um þúsundum ára, og hún er enn í dag, sem hún væri sett af gubi. Hátign konúngsins er uppspretta allra laga og réttvísi, og vili hans, hvort sem hann er til ills e&r góðs, er lög. Af þessu leiðir, ab ríki þessi hafa staðib í stað um margar aldir, og öll hrunib um koll, fyrir mentun hinna sibubu þjóöa. Veslíngs Tyrkjar hafa því verib í mikilli naub hin síbustu 20 ár, síban stórveldin, sem ríkib á lif sitt undir, hafa farib ab þröngva ab þeim, ab setja lög í ríkinu, jafnrétti milli kristinna mauna og Tyrkja, jafnrétti fyrir lögunum , og annab þvíumlíkt. Soldán hefir í naubum sínum ritab hvert bréf (Hattischerif) á fætr öbru, lofab réttvísi öllum þegnum sínum , jafnt kristnum sem Tyrkjum, en þetta hefir aldrei komizt lengra en á pappirinn, þrátt fyrir hinn bezta vilja, því óblessun harbstjóra er sú, ab vili þeir gjöra illt eru hundrab hendr á lopti, en fáir libveizlumenn ef brjóta á nibr ólög og óvenjur. Soldán þessi, sem nú andabist, hafbi orb á sér ab vera hjartagóbr mabr og vilja vel, en dáblítill og sællífr. Nokkrir stjórnarmenn hans, t. d. Iteschid pascha, högubu sér eptir sibum Norbrlanda- þjóba, helzt Frakka, en varb þó aldrei nema í ytra snibi. Tyrkjar eru því l(sjúkr mabr’’, eins og Nikulás keisari kallabi þá, og dreng- lyndi og tryggb sumra af þeim hrökkr ekki, þar sem vantar lög og þjóbhelgi og mannfrelsi, til ab halda vörb yfir landi og lýb. Tyrkir og margar Austrlandaþjóbir eru eins og tröllin í gamla daga, sem dagar uppi og verba ab steini þegar sólin skín á þá og dagr rennr. Öll þessi hiu síbustu ár hefir ekki lint uppreisnum í löndum Tyrkja. Upphlaupib á Sýrlandi varb sefab, og skárust stórveldin þar í leikinn, og tóku rábin af Soldáni. þó leysti her þeirra úr höfnum á ákvebnum tíma, ó. Juni. En Englendíngar, sem vaka yfir hinum sjúka, tortryggbu Frakka, ab þeir væri í rábum meb Rússakeisara , ab taka sér fastan fót í Sýrlandi. Mikligarbr er allra borga fegrst, og er svo sem lykill ab Svartahafinu, og skattlönd Tyrkja, Sýrland og Egyptaland, eru lykill ab ríki Englendínga í Indíum, því vilja þeir ab þessi fögru lönd lobi sem lengst í hendi Tyrkja, sem þeir eiga alls kosti vib, en komist ekki í hershendr voldugari þjóba, Rússa ebr Frakka. þeir hafa þvi átt mannhætt stríb vib Rússakeisara, sem ávallt hefir vofab yfir Miklagarbi, og sætir iagi nær sem geíst, ab sameina í eitt alla menn af hiuni
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114

x

Skírnir

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Skírnir
https://timarit.is/publication/59

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.