Skírnir

Ukioqatigiit

Skírnir - 01.01.1868, Qupperneq 65

Skírnir - 01.01.1868, Qupperneq 65
Frakkland FBJETTIB. 65 á aS leggja niSri nm göng, er verið er a3 brjóta gegnum fjalliS, en vart verSa búin fyrr en aS tveim árum liSnum. Hinn ungi prinz, sonur keisarans, iá í fyrra vor nokkurn tíma rúmfastur af ígerSarmeini. Einn af enum nafntoguSustu læknum, Dr. Nelaton, skar í meiniS og gerÖi prinzinn heilan, J>egar prinzinn var næstum albata, sagSi hann vi8 iækni sinn: Jeg hefi hjerna nokkuS, sem ySur er ætlaS”, og rjetti honum um lei8 stórkross heiSursfylkingarinnar, og er Nelaton leit á gjöfina, bætti hann vi8: ^spánýr er krossinn ekki, j>ví fa8ir minn hefir boriS hann um nokkurn tíma”. Af læknum er Nelaton annar í tölunni. er hefir veriS sæmdur me8 þessu vir8ingarmerki. þa8 er hvort- tveggja, a8 enum unga prinzi er ætla8 a8 taka vi8 þeim vanda, er fylgir völdum og tign á Frakklandi, enda segja menn, a8 hann sje bezta mannsefni. — Me8an þau í haust dvöldu í Biariz, keis- ari og drottning, var hún einn dag á siglingu á lystiskipi me8 fram ströndinni, og haf8i son sinn me8 sjer, en til fylgdar einn af a8mírálum keisarans aulc hafnsögumanns og annara sjóliSa. Ye8ri8 var gott fram eptir degi, en me8 kveldinu tók sjórinn a8 yglast og rísa, og því þótti hafnsögumanninum eigi rá81egt a8 stýra þar til hafnar (til SaintJean de Lus) í myrkrinu, er a8mírállinn vildi, og rjebi til a8 halda upp a8ra lei8. ASmírállinn hlaut a8 rá8a, en þar kom, a8 menn ur8u a8 láta drottninguna og fylgd hennar fara í skipsbátinn fyrir utan hafnarvoginn, og róaþa8an me8 hana til lands. I lendingunni bar bátinn a8 klapparsteini, en hafn- söguma8urinn stökk strax útbyr8is og ætla8i a8 ýta bátnum frá aptur. Vi8 þa8 var3 hann svo illa á milli bátsins og klappar- innar, a8 þrjú rifin gengu í sundur, og bei8 hann bana af því stundu sí8ar. Nú mun fát hafa komi8 á þá, er í bátnum voru, ilrottningin æpti, a8 menn skyldi bjarga prinzinum, en kvaSst sjálf myndi geta komizt af á sundi, drengurinn vildi stökkva útbyröis og freista sunds og ba8 menn a8 eins liugsa um mó8ur sína; og í þessu skola8i bátnum upp í mölina, en hættan var hvergi nærri sú, sem þeim sýndist í myrkrinu. Alvotir ur8u þó allir er á bátnum voru. Drottningin vildi þó ekki hafa fatasldpti, en ók sem fljótast heim til manns síns, er var farinn a8 vcrSa smeikur og haf8i láti8 kynda bál á ströndinni skipinu til leiSarvísis.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180
Qupperneq 181
Qupperneq 182
Qupperneq 183
Qupperneq 184
Qupperneq 185
Qupperneq 186
Qupperneq 187
Qupperneq 188
Qupperneq 189
Qupperneq 190
Qupperneq 191
Qupperneq 192
Qupperneq 193
Qupperneq 194

x

Skírnir

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Skírnir
https://timarit.is/publication/59

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.