Árbók Hins íslenzka fornleifafélags

Ukioqatigiit

Árbók Hins íslenzka fornleifafélags - 01.01.1943, Qupperneq 117

Árbók Hins íslenzka fornleifafélags - 01.01.1943, Qupperneq 117
117 fræðingur hefði áhrif á hann og þvert ofan í það, að hinn lærði prest- ur á Utskálum taldi kumlin dysjar Kristjáns skrifara og hans fylgd- armanna. Þekking vor á þessu kumli er þannig mjög sæmilega ýtar- leg, og það er að þakka góðri eftirtekt bóndans. 4. kuml. (Dysið nr. II). Ekki verður hið sama sagt um hin kumlin. Skýrslan segir um 4. kuml, að það hafi verið skammt írá hinu og ,,snéri í landsuður", sem vafalítið ber að skilja svo, að höfuð hins dauða hafi verið í suðausturenda kumlsins. Umbúnaður var annars sá sami og í öllum hinum kumlunum. Skýrslan telur, að í þessu kumli hafi fundizt spjótsoddur (Þjms. 573, 4. mynd), og úr því sé einnig höfuökúpan Þjms. 574. En eitthvað er bogið við þetta. Eftir rannsókn Jóns prófessors Steffensens virtist miklu líklegra, að hauskúpan væri úr konu, og þetta sannaðist til fullnustu við eftir- leitina, er við vorum svo heppnir að finna aftur þetta kuml með vel flestum beinunum. Það kom þá í ljós, að hauskúpan átti við þau. En öll voru beinin á tjá og tundri, eins og vænta mátti, og hundsbein á tvístringi innan um, enda voru samkvæmt skýrslunni hundsbein og hrossbein til fóta í kumlinu. Af forngripum fundum við brot af venju- legum kambi úr horni, þrjár glerperlur, eina hnöttótta og glæja, aðra bláa (báðar á 2. mynd) og þriðju græna, og loks fingurhring úr silfri (2. mynd), gerðan úr flötu, óskreyttu bandi með örlítið mjókkandi endum, sem undnir eru saman á venjulegan víkingaaldarhátt. En þessir gripir sanna það, sem beinagrindin raunar einnig sýnir, að 4. kuml er konukuml, en ekki karls, en af því leiðir, að spjótsoddurinn er ekki úr því, heldur einhverju hinna kumlanna. Hann er raunar falbrotinn og örðugt að greina hann, en hann er þó áreiðanlega ekki af K-gerð, og fjöðrin lítur helzt út fyrir að vera af G-gerðar spjóti. 5. kuml. (Dysið nr. III). Þetta kuml var 4 álnir á I. og 2 á br. (ca 2,50 og 1,25 m) og snéri hér um bil eins og hið síðast nefnda. Þar voru beinagrindur úr manni og hundi, en engin hestbein. Eini forngripurinn var spjótsoddur af K-gerð (4. mynd). Um afstöðu er ekkert sagt, en bóndinn tekur fram í skýrslunni, að hausinn af mann- inum hafi verið settur milli þjóa. En það er vel líklegt, að þetta kuml hafi verið hreyft og athugasemd bóndans eigi rætur að rekja til lestrar Islendingasagna eða þá þeirra munnmæla, sem gengið hafa um meðferðina á líkum þeirra Kristjáns skrifara. Finnst mér því ekki mark takandi á athugasemdinni. 6. kuml. (Dysið nr. IV). I því voru mannsbein og hundsbein, en ekkert annað. Önnur vitneskja er ekki um kumlið. 7. —9. kuml. (Dysin nr. V—VII). ,,Þau voru eins og með sams
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160

x

Árbók Hins íslenzka fornleifafélags

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Árbók Hins íslenzka fornleifafélags
https://timarit.is/publication/97

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.