Árbók Landsbókasafns Íslands - 01.01.1966, Qupperneq 99

Árbók Landsbókasafns Íslands - 01.01.1966, Qupperneq 99
VÖLUSPÁ KONUNGSBÓKAR 99 Lóðurr. Af öllum orðum, sem verið gætu skyld þessu nafni, er kvenkynsorðið lóð lík- ast, en það merkir í fornu máli afrakstur, ávöxt jarðar, m. a. gras, enda í hljóðskipta- venzlum við láð: land. Einnig hefur þess verið getið til, að Lóðurr væri skylt þýzku sögninni lodern, sem þýðir að loga. En þess ber vel að gæta, að sú merking hinnar þýzku sagnar þekkist ekki fyrr en á 15. öld og þá sennilega til komin fyrir áhrif nafn- orðsins Lohe, sem er skylt íslenzka orðinu logi. Upphaflega þýðir sögnin lodern: vaxa, dafna (Kluge-Götze: Etymol. Wörterb., o. fl.). Ber því hvort tveggja að sama brunni. Lóðurr gæti merkt þann, sem veitir vöxt og viðgang. Verkaskipting Burs sona við sköpun mannsins hefur e. t. v. verið þessi: Óðinn réð því, að Askur og Embla urðu lifendur, þ. e. blés þeim lífsanda í brjóst. Lífsandanum hefur sjálfsagt fylgt blóðrás, sem er óaðskiljanleg andardrætti og sameiginleg dýrum og mönnum eins og hann. Hœnir gaf það, sem greindi manninn frá dýrunum og gerði hann aðlaðandi: óð, þ. e. manvit. Lóðurr veitti hárvöxt og litu góða, þ. e. gott yfir- bragð, en hvort tveggja mætti skoða sem tákn vaxtar og viðgangs. Þess hefði mátt vænta, að Oðinn, guð skáldskapar og vizku, hefði veitt manninum „óð“. Ef til vill er þó ekki minni rökvísi að láta höfðingja ása gera sama fyrir Ask og Emblu og „dróttinn dverga“ (9. v.) gerði fyrir „manlíkun“ (10. v.). Ættfaðir jötna, Ymir, varð til úr eitri, enda atall, illur. Ættfaðir ása, Búri, leyndist í grjóti. Forfaðir dverga, Mótsognir, var gerður úr sjó og grjóti, en dvergalýður úr mold. Forfaðir manna, Askur, og kona hans, Embla, voru tré. Þegar þess er gætt, að mold er afkvæmi grjóts og sjávar, en tré gróður moldar, er ljóst, að í heiðinni sköp- unarsögu er maðurinn kóróna lífsins. Sbr. sögu jarðar: Ymir (frumefni jarðar) •— niu heimar í sjó (björg á sjávarbotni) — jörð ofan sjávar (mold) — askurinn Ygg- drasill (jörð í blóma). 7. ATRIÐI, 19. og 20. VÍSA: HEIMSMYNDIN 19. Ask veit ek standa, heitir Yggdrasill. Hór baðmr, ausinn hvítaauri, — þaðan koma dpggvar, þærs í dala falla, — stendr æ yfir grœnn Urðarbrunni. 20. Þaðan koma meyjar margs vitandi þríar ór þeim sæ, es und þolli stendr. Urð hétu eina, aðra Verðandi, —skgru á skíði, — Skuld ena þriðju, þær lgg Iggðu, þær líf kuru alda hprnum, — prlpg seggja. —
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156

x

Árbók Landsbókasafns Íslands

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Árbók Landsbókasafns Íslands
https://timarit.is/publication/279

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.