Eimreiðin


Eimreiðin - 01.07.1951, Qupperneq 65

Eimreiðin - 01.07.1951, Qupperneq 65
EIMREIÐIN BLÆJUNNI LYFT í PAKISTAN 177 verjar væru tíðustu orsakir morðanna, svaraði landstjórinn: konur, jármunir, landeignir og aftur konur. Eins og lætur að líkum eru það karlmennirnir í þessum fjalla- eiuðum, sem sett hafa lögin til varðveizlu kvenna sinna og heimila. að var ætlast til, að eiginmaður konu, sem tekið hafði sér elskhuga, yiði þeim báðum að bana. Það eina, sem yfirvöldin kröfðust, var, eiginmaðurinn gæti sannað ótrúmennsku konu sinnar. Engum ^ar refsað fyrir að hefna vanvirðu og hreinsa heiður sinn, en það °staði fjórtán ára fangelsi, ef eiginmaður bar konu sína sökum Um Eórdóm, án þess að geta sannað það. Lögin voru hörð og miskunn- arlaus, en almenningsálitið krafðist þess, að þau væru höfð í heiðri, °£ stjórnin gætti þess vandlega, að eftir þeim væri farið. ■ } aSÚst 1947, þegar Indland og Pakistan urðu tvö sjálfstæð ríki, lá *, aHt færi í bál og brand milli Múhameðstrúarmanna og Hindúa. uhameðstrúarmenn í Indlandi flúðu til Pakistan í tugþúsunda tali Hindúar frá Pakistan til Indlands. Um skeið var talið að flótta- ■UJunnastraumurinn næmi að meðaltali 50 þúsund manns á dag, og a ® skiptu flóttamennimir milljónum. Til blóðsúthellinga kom á a hóga. Hatrið á milli Múhameðstrúarmanna og Hindúa brauzt með ótrúlegum ofsa. En nú hefur ofsann lægt, og reyna báðir ar að bera smyrsl á sárin og gleyma gömlum væringum. Konurn- eiga sinn mikla þátt í að byggja upp menningu hins nýja sjálf- æða ríkis í Pakistan. Þær hafa lyft blæjunni og taka nú þátt lönd- störfum þjóðfélagsins til jafns við kynsystur sínar á Vestur- Urr>. Gamla kynslóðin í landinu er ekki allskostar ánægð með ^uinar breytingarnar. Og stundum kemur það fyrir að, ofstækisfullir i .. ruar hins gamla siðar grípi til sinna ráða, læðist aftan að ber- aðri ungri konu á götunni og skelli af henni hárið til þess að ua henni að læra að skammast sín. Hann er þá venjulega tekinn ann Um °S fluttur á næstu lögreglustöð, þar er honum sagt til synd- sj a’ hann fræddur um siðfræði Pakistans hins nýja og síðan ' Hann fer tautandi og jafn hneykslaður á nýja tímanum og jjj T' En hann hverfur með kynslóð sinni, og nýjar kynslóðir lyfta Ju hins liðna enn betur og skapa ættlandi sínu nýja siði, nýja menni ngu, í stað hinnar gömlu, sem nú er að hverfa og gleymast. 12
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144

x

Eimreiðin

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Eimreiðin
https://timarit.is/publication/229

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.