Nordens Kalender

Ataaseq assigiiaat ilaat

Nordens Kalender - 01.06.1932, Qupperneq 17

Nordens Kalender - 01.06.1932, Qupperneq 17
Auguét Andrée passagerare och gods. Redan i Philadelphia upp- söker han en gammal erfaren luftseglare och tar undervisning av honom. Ballongintresset hade för alltid slagit sin klo i honom. »A11 min lediga tid», skriver han i ett efterlámnat första kapitel till en blivande berattelse om polar- expeditionen, »hade jag ágnat till studier över ballonger och luftsegling, och framför mig ligga gulnade luntor, fulla av siffror och teckningar rörande ballonger och ballonggaser.» Han undersöker zink-, koppar-, járn-, mássings- och aluminiumplát, men finner dem alla för dyra för att han skulle kunna skaffa en sádan ballong. Dáremot funderar han pá allvar att göra en montgolfiére av papper (per- gament-). »Slutligen pá váren 1884 syntes det mig ej áterstá nágot annat án att antingen kasta mina kára planer överbord eller ock bege mig till utlandet och utan vidare omvágar slá mig pá luftsegling som yrke. Sá mánga árs tankar pá samma sak hade gjort luftsegling, en stor luftfárd till ett verkligt be- hov.» Det blev dock ingen utvandring av för Andrée. Ty i och med sin anstállning i patentverket samma ár ság han möjlighet att smáningom ándá realisera sina flygplaner. Det dröjde dock ánda till 1893 innan han, efter ansökan hos stiftelsen Lars Hiertas minne, erhöll medel till en ballong med en mángd instrument för vetenskapliga iakttagelser, frámst meteorologiska. Om de 400 observationer som Andrée gjorde under nio fárder med denna ballong, Svea, avgav doktor Nils Ekholm vid Svenska aeronautiska sáll- skapets bildande det omdömet, att Andrée genom det utmárkta sátt varpá han gjorde dessa observationer — varvid han skötte ocksá manövreringen — och sedan bearbetade och publicerade dem (i Veten- skapsakademiens handlingar) stod oupphunnen som vetenskaplig luftseglare. Andrées bestámningar av luftens kolsyrehalt hade ej ens av de stora kultur- lándernas ballongfarare utförts till lika antal och noggrannhet. Ekholm framhöll till slut att, dá man visste att Örnen hállit sig uppe 46 timmar (vi veta nu att det var 66 t.), Andrée áven hár satt várldsrekord. Det var sáledes en báde kunnig och erfaren man som startade Örnens fárd, icke en sportflygare utan en vetenskaplig luftseglare. De arktiska trakterna voro honom heller ej helt frámmande. I det internationella »polarár», som 1882 anordnades av fjorton nationer, i syfte att meteorologiskt och fysiskt utforska polaromrádena, deltog Sverige. Dess expedition bekostades av »bránnvinskungen» L. O. Smith, och Andrée blev en av de sex vetenskapliga deltagarna. Andrée beráttade att den enda gáng i sitt liv som han kánt sig ostadig i benen var efter den splendida fest som mecenaten strax före dess avresa gav för expedi- tionen. Denna slog hösten 1882 láger pá Cap Thordsen pá Spetsbergen och stannade dár ett ár. Andrées uppdrag gállde de luftelektriska ob- servationerna, och han skötte dem sá vál, att Sverige ifrága om dem kunde uppvisa det básta resultatet av alla de fjorton stationerna. Dock kunde Andrée för de olidliga kamratförhállandenas skull, aldrig utan bitterhet tala om denna tid. Áven om man fránráknar den av alla dylika expeditioner gjorda erfarenheten av irriterande nötning och Andrées egen den tiden nágot osmidiga umgángessátt, torde det vara konstaterat, att han utsattes för en synner- ligen smáaktig och kitslig behandling. Alltnog — nár hans polarexpedition var beslutad sade han sig vara glad áven át denna erfarenhet. »Den har lárt mig», sade han, »att noga vaka över och göra allt vad som stár i min förmága för att upprátt- hálla ett gott och hederligt kamratskap.» Nágot som han ocksá árligt fullföljde. Nár Andrée i sin dagbok den 21 sept. 1897 skriver, att det ej varit utan att stridigheter börjat yppa sig, tillágger han: »Jag hoppas dock att detta frö ej skall gro och utveckla sig.» Vilket av hans sista anteckningar framgár att han ocksá lyckades avstyra. # Nár Andrée gjort sin andra resa med Svea, i augusti 1893, besökte han oss pá landet och be- ráttade om fárden. Plötsligt sade. han: »Varför skulle man inte kunna göra en polarfárd i ballong?» Vid detta nágot förbluffande yttrande hemstállde vi till honom om det ándá inte vore omöjligt. »Nej, det ár tvártom mycket möjligt. För resten, Ni menar: 17
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180
Qupperneq 181
Qupperneq 182
Qupperneq 183
Qupperneq 184
Qupperneq 185
Qupperneq 186
Qupperneq 187
Qupperneq 188
Qupperneq 189
Qupperneq 190
Qupperneq 191
Qupperneq 192
Qupperneq 193
Qupperneq 194
Qupperneq 195
Qupperneq 196
Qupperneq 197
Qupperneq 198
Qupperneq 199
Qupperneq 200
Qupperneq 201
Qupperneq 202
Qupperneq 203
Qupperneq 204
Qupperneq 205
Qupperneq 206
Qupperneq 207
Qupperneq 208
Qupperneq 209
Qupperneq 210

x

Nordens Kalender

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Nordens Kalender
https://timarit.is/publication/1685

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.