Nordens Kalender - 01.06.1932, Page 152

Nordens Kalender - 01.06.1932, Page 152
StudentLiv L de nord'uka Ldnderna gröda, som har avkastat guldet i de ansenliga pen- ninginstituten, i Hypoteksföreningen, Brandstods- föreningen och de tre klassiska sparbankerna. Det akademiska och det borgerliga Lund ha red- ligen samarbetat sinsemellan och med jordens brukare vid skördens rationella förvaltning. Mellan de tre kategorierna finns ingen antagonism, och deras umgange försváras inte av konstgjorda skrankor. Hantverkare, köpmán och professorer förbrödras fortfarande en gáng om áret — pá stadens största högtidsdag, den 13 januari — i Sankte Knuts Gille; före sjalva festen — med ceremoniösa re- ceptioner och solenna parentationer och stilfull gammaldags bal —• har gátt ett hyggeligt samkvám kring rituella toddar, bekostade ur den fond trac- teuren Lundberg en gáng i várlden instiftade till brödernas förplágnad. Borgerskap och akademistat höra ihop i Lund, och ingendera har avspárrat sig frán jorden. Respekt och samförstánd ha sjálvfallet alltid mött de högfárgade och axelbreda mánnen frán slátten, med deras pedantiskt soignerade exteriör, deras klara skallar och lugna málföre, báde förr i varlden nár giggarna och charabancserna stálldes in hos Ake Hans och affárerna beseglades vid en romtoddy pá Göthes eller Skandinavien, och nu de dagar dá betodlarnas bilpark fyller planen utan- för Grand Hötel. Om det finns akademisk högfárd i Lund — och det finns det, till den milda grad — sá riktar den sig aldrig mot den skánska jordens folk; allra minst bland studenterna, ty sen mánga generationer har deras kárntrupp av unga mán och kvinnor utgátt direkt ur Skánes bondefolk. De ha inte ryckts ur sin groningsgrund genom förflyttningen till en stad som ligger pá landet — deras eget land. Lundasállskapet har, alla lekfulla eller utmanande fasoner till trots, aldrig kunnat bli en riktig, rotlös intelligentsia: alltför mánga av oss ha haft hemma- byarna inom synháll frán Tunavágen. Det aka- demiska Lund ár ingalunda en produkt av nágon skánsk folksjál: sjálve Bengt Lidforss, den klassiska gestalten i vár ecclesia militans, var till börden dal- karl. Men Alma Mater Carolina Conciliatrix har alltifrán början haft som uttryckligen álagd upp- gift att skapa ett Skáne — ett svenskt Skáne. Det har varit en del av hennes verk att vácka rikets södra gránsmark till sjálvmedvetet liv, att upptácka och konstnárligt gestalta landskapets och folkets egenart. Ansvaret inför den uppgiften förnimmes som en levande makt i Ola Hanssons och Hans Larssons stad. Lund ligger pá landet, men ocksá vid Södra Stambanan. Det ár en genomfartsort: dár ta inga vágar slut. Smástaden ár alls ingen avkrok: i sjálva verket kan den, med all sin lantlighet, be- traktas som le Quartier Latin i en rátt stor stad som fortsátter norrut i Eslöv och har sitt centrum i Malmö. Ett par timmars sjötur för en till Köpen- hamn, en nattresa till Stockholm eller Berlin. Tre frámmande huvudstáder alltsá inom ráckháll, med för oss exotiska sprák och sedvánjor, med sinsemellan himmelsvitt olika stil pá stadsbilden och pá tillvaron. Men i dem alla finns tillgáng pá sádant som det intellektuella levernet i en iso- lerad smástad máste bittert sakna: teater, musik, konst, för att inte tala om djunglernas möjligheter till lek och áventyr. Lund har haft svárt att válja mellan de tre och har alltid försökt hálla vágen öppen till dem alla. Dock ha vi givetvis under olika tider kánt oss nármare án den ena, án den andra. 70- och 80-talen — den unge Ola Hanssons Lund — tydde sig helst till Köpenhamn; det var ju ocksá pá den tiden Nordens obestridda andliga huvud- stad. Bengt Lidforss’ sláktled var stolt över kon- takten med Berlin — det var »kontinenten», som Lund hade till betáckning och operationsbas i sin ilskna frontstállning mot »Uppsverige». I dag ár det utan allt tvivel Stockholm som ligger nármast: dár öppna sig de naturliga karriárerna, dár knytas de naturliga förbindelserna, dár ár valplatsen för den s. k. kulturdebatten, det mystiska inbegreppet av de pennfáktningar och litteratintriger man an- ser sig förpliktad att följa med. Stockholm ár faktiskt pá god vág att bli áven vár huvudstad. Dári ligger intet ont. Men det ár högst beklagligt, att under de sista ártiondena Danmark har hállit pá att bli frámlingsland för oss. Jag tánker naturligtvis inte pá de Köpenhamnsfárder av vulgárare sort, som förresten spela en váldsamt överdriven roll i hög- svenska förestállningar om várt leverne: vill man gá över án efter vanlig sprit och vanliga, dármed 152 I
Page 1
Page 2
Page 3
Page 4
Page 5
Page 6
Page 7
Page 8
Page 9
Page 10
Page 11
Page 12
Page 13
Page 14
Page 15
Page 16
Page 17
Page 18
Page 19
Page 20
Page 21
Page 22
Page 23
Page 24
Page 25
Page 26
Page 27
Page 28
Page 29
Page 30
Page 31
Page 32
Page 33
Page 34
Page 35
Page 36
Page 37
Page 38
Page 39
Page 40
Page 41
Page 42
Page 43
Page 44
Page 45
Page 46
Page 47
Page 48
Page 49
Page 50
Page 51
Page 52
Page 53
Page 54
Page 55
Page 56
Page 57
Page 58
Page 59
Page 60
Page 61
Page 62
Page 63
Page 64
Page 65
Page 66
Page 67
Page 68
Page 69
Page 70
Page 71
Page 72
Page 73
Page 74
Page 75
Page 76
Page 77
Page 78
Page 79
Page 80
Page 81
Page 82
Page 83
Page 84
Page 85
Page 86
Page 87
Page 88
Page 89
Page 90
Page 91
Page 92
Page 93
Page 94
Page 95
Page 96
Page 97
Page 98
Page 99
Page 100
Page 101
Page 102
Page 103
Page 104
Page 105
Page 106
Page 107
Page 108
Page 109
Page 110
Page 111
Page 112
Page 113
Page 114
Page 115
Page 116
Page 117
Page 118
Page 119
Page 120
Page 121
Page 122
Page 123
Page 124
Page 125
Page 126
Page 127
Page 128
Page 129
Page 130
Page 131
Page 132
Page 133
Page 134
Page 135
Page 136
Page 137
Page 138
Page 139
Page 140
Page 141
Page 142
Page 143
Page 144
Page 145
Page 146
Page 147
Page 148
Page 149
Page 150
Page 151
Page 152
Page 153
Page 154
Page 155
Page 156
Page 157
Page 158
Page 159
Page 160
Page 161
Page 162
Page 163
Page 164
Page 165
Page 166
Page 167
Page 168
Page 169
Page 170
Page 171
Page 172
Page 173
Page 174
Page 175
Page 176
Page 177
Page 178
Page 179
Page 180
Page 181
Page 182
Page 183
Page 184
Page 185
Page 186
Page 187
Page 188
Page 189
Page 190
Page 191
Page 192
Page 193
Page 194
Page 195
Page 196
Page 197
Page 198
Page 199
Page 200
Page 201
Page 202
Page 203
Page 204
Page 205
Page 206
Page 207
Page 208
Page 209
Page 210

x

Nordens Kalender

Direct Links

If you want to link to this newspaper/magazine, please use these links:

Link to this newspaper/magazine: Nordens Kalender
https://timarit.is/publication/1685

Link to this issue:

Link to this page:

Link to this article:

Please do not link directly to images or PDFs on Timarit.is as such URLs may change without warning. Please use the URLs provided above for linking to the website.