Skírnir

Ukioqatigiit

Skírnir - 01.08.1914, Qupperneq 66

Skírnir - 01.08.1914, Qupperneq 66
290 Áhrif klaustranna á íslandi. Eru þar sögubækur gamla testamentisins, Alexanderssaga í ljóðum, og svo Gryðingasögur (apokrýfiskar bækur, Jós- efus o. fi.) alt þýtt á meistaralega fagurt íslenzkt mál! I sjálfu Þingeyraklaustri var fengist við að semja helg rit, jafnhliða sögurituninni, Gunnlaugur munkur diktaði Am- brósíussögu, sem hann var framúrskarandi montinn af. Hann þýddi og Merlínusspá. Þetta nægir til að sýna, að íslenzku klaustrin voru ekki alveg laus við þetta sameig- inlega klaustrainark, enda var það engin von. En sá var munurinn mikli, að hér var flest annaðhvort þýtt eða samið á íslenzku. Og þó að ritin hafi flest verið ómerk, þá var þó málið á þeim ágætt. Annars er ekki mögulegt að vita neitt til hlítar um það, hve margt og mikið af öllum þeim helgra manna sögum og kvæðum, homilíum o. fl., sem þá var ungað út, á rót sína að rekja til klaustranna. Um miðja 14. öldina er uppi munkur einn, sem ekki má gleyma þegar rætt er um áhrif klaustranna, því að hann hafði hin víðtækustu áhrif á skáldskap og hugsun, og varpar nýjum ljóma yfir klaustrin. Þessi munkur er Eysteinn Asgrimsson, sá er kvað hina nafntoguðu »Lilju«. Eysteinn var múnkur í Þykkvabæ og hefir vísast verið stórgeðja og óvæginn í lund. Hann gerði einskonar sam- særi móti Þorláki ábóta sínum, og barði jafnvel á honum svo að hann flæmdist burt. Seinna sinnaðist honum við Gyrð biskup og orti um hann níð. En með Lilju hefir hann haft afarmikil áhrif til góðs á skáldskap íslendinga um langan aldur. Kvæðið er að öllu leyti eitt hið ágæt- asta listaverk. Andríki og einfaldleiki, kraftur og lipurð, lærdómur og skáldaflug fer hér alt saman. Kenning- ar eru sárfáar en alt um það er kveðandin ávalt jafn lipur og leikandi. Að fá slíkt kvæði, sem Lilja er, ein- mitt þegar smekkur manna var að spillast í skáldskapn- um, er alveg ómetanlegt. Og talshátturinn: »allir vildu Lilju kveðið hafa«, sýnir að flest skáld muni hafa reynt að stæla hana, og þá ósjálfrátt orðið fyrir áhrifum af henni. Um sjálfstæða guðfræði er ekki að ræða. En
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112

x

Skírnir

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Skírnir
https://timarit.is/publication/59

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.