Réttur


Réttur - 01.07.1930, Qupperneq 67

Réttur - 01.07.1930, Qupperneq 67
Rjettur] BYLTINGARHREYFINGIN I ICÍNA 2Ö3 hafa kynst honum. Kristindómurinn hefir verið notað- ur til þess að brjóta auðvaldinu brautina inn í Kína. Kristindómurinn og auðvaldið hafa riðið sömu dróg- inni inn í Kína, kristin trú hefir verið þæg þei’na auð- valdsins í böðulsverkum þess í landinu. Þessvegna er það skylda ails hins stjettvísa lýðs að vinna á móti kristniboðsstarfseminni í Kína, því að hún er ekkert annað en umboðsstarf auðvaldsins, hún er nýtt opium fyrir hinn vinnandi lýð í landinu. En hverjir eru þessir kínversku »bófaflokkar«, sem jeg gat um áðan og hversvegna eru kommúnistarnir nefndir í sambandi við þá? Það eru kínverskir verka- menn og bændur, sem eru að berjast fyrir frelsun stjettar sinnar undan ánauðaroki erlendra og inn- lendra ræningja. Þessir menn kallast »bófar« á máli borgaranna, þeir eru mældir á sama mælikvarða og ó- breyttir stigamenn og ræningjar. En bak við sögurnar um gripdeildir þeirra og rán sjest frelsisbarátta hinn- ar vinnandi alþýðu Kína, sem hefir enn á ný risið upp til þess að sækja frelsi sitt og sjálfstæði í hendur hins brynvarða alheimsauðvalds. Alþýðan kínverska berst nú upp á líf og dauða, hungruð og klæðlaus og lítt búin vopnum, við eitt hið magnaðasta afturhald, er menn þekkja — hershöfðingjaklíkurnar kínversku, sem eru leigðir þrælar stói’veldanna, er halda landinu sundruðu til þess að geta því betur komið ár sinni fyrir borð og haldið lýðnum í efnalegri og pólitískri áþján. Baráttan, sem þessir »bófar« heyja, er sama baráttafl og allar kúgaðar stjettir standa í: stjettabarátta gegn imperial- isma og auðvaldi um heim allan. Yfirgangtir auövaldsins og frelsisbŒrátta kinverskrar alþýöu. Frá því um miðja 19. öld hefir ekki lint árásum auð- valdsins inn í Kína. Hið hákristilega Bretland reið þar fýrst á vaðið með hinu illræmda »ópíumstríði« laust 19*
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96

x

Réttur

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Réttur
https://timarit.is/publication/319

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.