Eimreiðin


Eimreiðin - 01.04.1945, Qupperneq 51

Eimreiðin - 01.04.1945, Qupperneq 51
eimreiðin STRAUMHVÖRF f BÓKMENNTUM 147 árum. Eins og stendur eigum vér Islendingar einkum tök á að kynnast samtíðarbókmenntum Breta og Bandaríkjamanna — og svo Rússa, að svo miklu leyti sem liægt er að ná til þýðinga úr samtíðarbókmenntum þeirra á ensku. Því sárfáir bér á landi ®unu lesa rússnesku sér að notum. Bækur frá meginlandi Evrópu ■— og þar með Norðurlöndum — hafa verið ófáanlegar um fimm ára skeið. Rithöfundarnir eru beztu veðurvitarnir í heimi andans, einkum þeir, sem kaRast mega stefnu-liöfundar (tendenz-höfundar). Það, sem mesta athygli vekur um stefnubreytingu í skáldskap engil- saxneskra þ jóða, bæði í bundnu máli og óbundnu, er sú leit nýrra verömæta, eða öllu beldur gamalla, en gleymdra, sem er að liefj- ast. Eitt af snjöllustu ljóðskálduin Breta, sem nú eru uppi, er talinn að vera skáldið W. H. Auden. 1 síðustu ljóðabók bans, For the Time Being, eru trúmálin meðal tíðustu yrkisefnanna. En fyrir fáum árum var Auden yfirlýstur efnishyggjumaður og mjög rottækur í þjóðfélags- og stjórnmálum. Sami maður hefur nýlega komizt þannig að orði, að það kemur álíka flatt upp á ýmsa að- dáendur hans eins og sumt í síðustu ljóðabók lians. Hann segir t. d. um rit danska guðfræðingsins Sörens Kierkegaard, að Bretar eigi svo mikið að þakka þýðendum og útgefendum þessara rita á ensku, „að vér og börn vor gætum aldrei endurgoldið þeim það verk eins vel og vert væri, enda þótt vér liefðum vit á að reyna það.“ Og meðal skáldsagnahöfundanna margra kennir sama hljóm- grunns. Mest lesna skáldsagan um margra mánaða skeið í Banda- fíkjunum er Kyrtillinn eftir Lloyd C. Douglas. Sú saga er frá dög- um Krists. Bækurnar Ó8ur Bernadettu eftir Werfel, Postulinn eftir Ascli og Time Must Have a Stop eftir Aldous Huxley eru sæmilega glögg dæmi þess, að nýjar byltingar fara fram í hugar- lieimum skáldanna. Þetta umrót leynir sér ekki. Bókmenntirnar eru eins og jarðskjálftamælir. Þær skrá byltingarnar, jarðskjálft- aUa í hugsanalífi þjóðanna. Og livenær liafa stórkostlegri andlegir jarðskjálftar ætt um mannheima en nú? Meðan núverandi styrjöld var á uppsiglingu, vísaði jarðskjálfta- uiælir bókmenntanna á rautt. Byltingakenndur kommúnismi liafði yfirböndina í stefnubókmenntum beimsins. Skóldin voru á móti fasisma og styrjöldum, en með lýðræði og friði. En þegar styrjöldin skall á, var andúðin gegn ofbeldi og fasisma orðin að
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148

x

Eimreiðin

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Eimreiðin
https://timarit.is/publication/229

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.