Náttúrufræðingurinn

Ukioqatigiit
Ataaseq assigiiaat ilaat

Náttúrufræðingurinn - 2016, Qupperneq 45

Náttúrufræðingurinn - 2016, Qupperneq 45
117 Tímarit Hins íslenska náttúrufræðifélags 8. mynd. Fjöldi og dreifing brotsára í Stefánshelli. Útlínur Stefánshellis, eftir uppdrætti Reichs frá 1973. Tíundi dropsteinninn af 8. mynd er fjölfaldaður til að gefa hugmynd um fjölda dropsteina sem fjarlægðir hafa verið.20 – The outline of Stefánshellir, after Reich’s map 1973. The tenth stalagmite in the picture, see also picture 8, is replicated to give an idea of the amount of stalagmites that have been removed.20 Teikning/Drawing: ÁBS. 7. mynd. Myndin gefur hugmynd um stærð og lögun dropsteinanna sem fjarlægðir hafa verið úr Stefánshelli. Einhverjir þeirra hafa þó verið stærri. Fyrstu átta dropsteinarnir voru teknir úr góssi steinasafnara 1965. Sá níundi var tekinn í Stefánshelli á fimmta áratugnum. Jay Reich rakst á þann tíunda í fjórum hlutum þegar hann var ásamt félögum sínum við mælingar á Stefánshelli 1973.20– The photograph gives an idea about the form and size of the stalagmites removed from Stefánshellir. Some were larger, however. The first eight stalagmites were a part of stone collectors’ booty 1965. The 9th was taken in Stefánshellir in the forties. Jay Reich found the 10th in four pieces when surveying Stefánshellir in 1973.20Ljósm./Photo: ÁBS. Skemmdir í Stefánshelli og Víðgelmi Höfundar hafa talið og skráð brotstaði dropsteina í Stefánshelli og Víðgelmi og gefa niðurstöður þeirrar könnunar hugmynd um hversu skreyttir hellarnir hafa verið og hversu umfangsmikil eyðileggingin er. Sumarið 2009 töldu höfundar 76 brotstaði dropsteina á 60 m kafla í þeim hluta Stefánshellis sem þeir álíta hafa verið hvað skreyttastan (7. mynd). Í framhaldinu var ákveðið að gera samskonar úttekt á Víðgelmi. Í janúar 2010 töldu höfundar með hjálp skiptinema frá Háskólanum á Bifröst brotstaði dropsteina í fremri hluta Víðgelmis og luku talningunni í júlí 2010 með aðstoð vinahjóna. Samtals hafa 1.093 dropsteinar verið brotnir í Víðgelmi. Þótt nokkuð sé af brotum á gólfinu hafa steinarnir að langmestu leyti (a.m.k. 9/10) verið fjarlægðir. 525 dropsteinar yfir 5 cm að lengd prýða enn innsta hluta hellisins. Af
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88

x

Náttúrufræðingurinn

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Náttúrufræðingurinn
https://timarit.is/publication/337

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.