Fjölrit RALA - 10.01.1979, Qupperneq 109

Fjölrit RALA - 10.01.1979, Qupperneq 109
-107- NÆRINGARGILDI Hannes Hafsteinsson, Rannsóknastofnun landbúnaðarins. I. ELDRI ÍSLENSKAR RANNSÖKNIR Því miður hafa rannsóknir á næringargildi kartaflna ekki verið upp á marga fiska hér á landi undanfarin ár. Segja má, að ekkert hafi verið unnið í þeim málum síðan skýrsla Júlíusar Sigurjónssonar um C-vítamín rannsóknir var gefin út árið 1957. Rannsóknir, sem unnar höfðu verið fyrir þann tíma, voru einkum þær, að árin 1937-1938 mældi Jón E. Vestdal þurrefni, köfnunarefnissambönd, fitu, ösku og sterkju í 15 kartöfluafbrigðum. Tveimur árum síðar eða 1940 mældi Trausti Ölafsson sömu þætti í 5 afbrigðum. A sama tíma framkvæmdi Helgi Tómasson mæling- ar á þíamíninnihaldi (B^-vítamín) nokkurra matvæla, þar á meðal kartaflna. Nokkrum árum seinna eða 1948 hófust umfangsmiklar tilraunir undir stjórn Sturlu Friðrikssonar og lauk þeim árið 1953. Þar voru borin saman 142 kartöflu- afbrigði. Því miður var einungis mælt þurrefni í þessum afbrigðum, en sterkja var síðan ákvörðuð með sérstakri vog. Vog þessi er byggð á þeim forsendum, að ákveðið hlutfall ríki á milli rúmmáls og sterkju kartaflna. Undanfarin 20 ár hafa nær engar rannsóknir farið fram hér á landi á naaringar- gildi kartaflna. II. SVEIFLUR í NÆRINGARGILDI KARTAFLNA. Afbrigði kartaflna og ýmsir umhverfisþættir svo sem loftslag, jarðvegur, áburður (tegund og magn), geymsluskilyrði, geymslutími og síðast en ekki síst matreiðsluaðferð ráða miklu um það, hversu mikið magn menn fá £ sig af hinum einstöku næringarefnum við neyslu kartaflna. Breytingarnar eru mismunandi, eftir því við hvaða næringarefni er átt. Nær útilokað er því að setja fram einhverja eina reglu, þar sem tillit er tekið til allra umhverfisþátta svo og næringarefna. . 1 næringartöflum er yfirleitt gefið upp ársmeðaltal. Tekið er tillit til hlutdeilda hinna einstöku afbrigða í heildarneyslunni og einnig hvernig ákveðin næringarefni breytast við geymslu. Ef bornar eru saman næringarefnatöflur,
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124

x

Fjölrit RALA

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Fjölrit RALA
https://timarit.is/publication/1497

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.