Eimreiðin


Eimreiðin - 01.04.1930, Qupperneq 94

Eimreiðin - 01.04.1930, Qupperneq 94
190 BAVARD TAVLOR EIMREIÐIN í þjóðhátíðinni segir síra Matthias svo í „Sögukaflar af sjálfum mér“ (bls. 264—65): »1 byrjun samkomunnar steig Eiríkur Magnússon í ræðustólinn gagnvart konungi og fylgd- arliði hans og hélt þrumandi lýðfrelsistölu. Þótti þar kenna sundurgerðar og fékk lítinn róm, enda svaraði hinn snjalli og stórmannlegi gestur vor frá Ameríku, Bayard Taylor, ræðunni með völdum orðum í kurteisa átt — mig minnir á þýzka tungu, og sá ég, að konungi líkaði þá betur«. Ber frásögnum þeirra Taylors og Matthíasar saman, nerna hvað það snertir, að hinn fyrnefndi mælti á dönsku, svo sem að ofan er nefnt, en eigi á þýzku. I frásögn sinni af »mikilsháttar gestum« á þjóðhátíðinni hefur Matthías ennfremur þetta að segja um þá Ameríku-gestina (bls. 272): »Loks vil ég með nokkrum orð- um nefna Bayard Taylor, skáldið og síðar sendiherra Banda- ríkjanna í Berlín, og Cyrus Field, sem var frægur norðurfari og fyrsti sæsímaskörungur hjá Englendingum. Þeir Bayard Taylor og Field voru manna mestir vexti og hinir drengilegustu, kváðust og vera niðjar Leifs hins heppna og færa heillaóskir fóstru hans og landi frá Vínlandi hinu góða, — eins og Bayard segir í kvæði því, er prentað var í »Sæmundi fróða* og ég íslenzkaði. Dr. Hjaltalín landlæknir gaf sig mest við þeim, enda áitu þeir bezt saman. Þeir komu á skipi sér, litlu, og höfðu hrept slæm veður, en lítt voru þeir félagar sjóhræddir, sagði Eiríkur Magnússon, er með þeim var. Geta vil ég þess, að Bayard Taylor þýddi lofsöng minn »0, guð vors lands«, og alt, sem hann skrifaði um land vort, var merkilegt og vinsamlegt*.1) Koma Taylors á þjóðhátíðina var Islandi stórhapp og stór- hagur. Fram til þess tíma vissi alþýða manna í Vesturheimi sáralítið um land vort og þjóð. Menn eins og George P. Marsh og Willard Fiske höfðu að vísu ritað af mikilli þekk- ingu um landið, sögu þess og bókmentir — og enginn skyldi gera lítið úr merkisstarfi þeirra. En áhrif þeirra náðu þó helst 1) Cyrus West Field (1819—1892) var merkur amerískur fjársýslu- og framkvæmdamaður. Er hann frægastur fyrir það, að hann var frumkvöð- ull þess, að sæsfminn var lagður yfir Atlantshaf. — Misminni er það hjá Matthíasi, að Taylor hafi þýtt lofsöng hans „O, guð vors lands", hann þýddi, svo sem frá var sagt, „Þingvallaminni konungs".
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132

x

Eimreiðin

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Eimreiðin
https://timarit.is/publication/229

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.