Eimreiðin


Eimreiðin - 01.07.1953, Qupperneq 53

Eimreiðin - 01.07.1953, Qupperneq 53
EIMREIÐIN VIÐ ERMARSUND 205 varður hinnar miklu mælsku, og hann átti það heiti skilið. Hann Var einn hinna mestu andans manna, sem uppi hafa verið í Ind- landi fyrr og síðar. Auk þeirra tungna, sem þegar er getið, eru til indverskar bók- aaenntir á bhojpuri, en þá tungu tala um 20 milljónir Indverja, Sujarati, en hana tala yfir 10 milljónir manna, hindi, sem töluð er í Hindústan af um 170 milljónum Indverja og á Anglo-indversku, en á ensku hafa ýmsir kunnir indverskir höfundar ritað jafnframt rnóðurmáli sínu. Svo var t. d. um Rabindranath Tagore, sem þýddi sjálfur ýms rit sín á ensku, og svo er um skáldið Aurobindo Ghose °g marga fleiri. Enn má nefna bókmenntir þær, sem kenndar eru við héröðin Kamatak, Kashmir og Khasi, svo og bókmenntir á ^alayalam, sem er tunga íbúanna á Malabar-ströndinni, bók- menntir Marathi á vesturströnd Indlands, þar sem búa margar uiilljónir manna, Mið-Indlands-bókmenntir og á oriya-ungu og Panjabi, en panjabi tala um 15 milljónir manna, sindhi, sem töluð er í héraðinu Sindh á Vestur-Indlandi, tamil, sem töluð er í Madras-héraðinu, á Norður-Ceylon og á Suður-Travancore, en tamil tala um 20 milljónir manna. Loks má nefna telugu, tungu Dravidanna, og urdu, sem er mjög útbreidd tunga í ýmsum hér- uðum Indlands. Á öllum þessum tungum eru til miklar og merki- legar bókmenntir, þó að þeirra sé ekki unnt að geta hér nánar. 11 framhaldi af þessum þáttum mun í næsta hefti birtast yfirlits- grein um ungverskar bókmenntir.l VIÐ ERMARSUND Þýtur þeyr í laufi, þoka rís af hafi, gjálfrar undiralda upp við sorfin sker. Væta gráar gárur grjót í þarafjöru, — kveða ganialkunnug kvæði í eyru mér. Svipull norðansvali seltu gálaus ýfir. — Kemur þú nieð kveðju kaldri ættjörð frá, eða — hafðu lægra — einhver skilaboðin hennar, sem af hjarta hugur eftir sá? Þórhallur Þorgilsson.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92

x

Eimreiðin

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Eimreiðin
https://timarit.is/publication/229

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.