Tímarit um uppeldi og menntamál - 01.01.1891, Qupperneq 81

Tímarit um uppeldi og menntamál - 01.01.1891, Qupperneq 81
81 skriftirnar eru kentugar, getur barnið lært með tíman- um að skrifa á pennan hátt. En misskilningur er pað, að kalla petta kennslu í skrift. Allir geta kennt kristindóm á pann hátt, að fá harninu spurningakverið í höndur og segja pví að læra pað utanbókar, láta pað síðan koma til sín, og pjdja pað upp úr sjer nákvæmlega orðrjett. Ef barnið hefur gert eins og fyrir pað var lagt, hefur pað lœrt kverið og kann pað utanbókar; en misskiningur er að kalla petta kennslu í kristindómi Ef petta og pví um líkt væri kennsla, pá væri •setniugin sem fyr var nefnd sönn; meira að segja, pað mætti bæta dálitlu við hana og segja: Allir geta kennt pað, sem peir kunna sjálfir — og ]>að, sem þeir kunna ■ekki einu sinni sjálfir. J>ví pað parf enga kunnáttu í skrift til að afbenda barni forskrift og segja pví að skrifa eptir henni. Heldur ekki parf neina kunuáttu í •kristindómi til að hlusta á barnið pylja kverið utan- •hókar, J>að getur fyrst verið að ræða um kennslu í skrift pegar barninu er sagt, hvernig pað á að bera sig til við námið: hvernig pað á að sitja, hvernig halda á pennan- ■um, hvernig beita konum, hvernig draga til stafanna til pess að drættirnir verði eius og peir eiga að vera, hvern- •ig skriíbókin á að liggja fyrir pví o. s. frv.; pegar pví •er sagt livernig pað eigi að nota forskriítina, og pegar gengið er eptir pví, að barnið fari eptir peim leiðbein- ingum. En til pess að veita pessar leiðbeiningar parf sjerstaka pekkingu, sem alls eigi er víst að sá hafi, er ■sjálfur pó skrifar ágæta rithönd. Sá, sem skrifar fagra rithöud sjálfur, parf pví ekki þessvegna á nokkurn hátt að vera fær um að kenna skrift. — Á líkan hátt er pví varið með kennslu í kristin- dómi. |>að að lilýða barni yfir kverið er ekki kennsla í
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96

x

Tímarit um uppeldi og menntamál

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Tímarit um uppeldi og menntamál
https://timarit.is/publication/134

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.