Árbók VFÍ/TFÍ - 01.06.2004, Page 255
Síminn'"
ÞRÁÐLAUS BREIÐBANDS-
FJARSKIPTI
Tæknilegir eiginleikar WiMAX
Sæmundur E. Þorsteinsson lauk prófi í rafmagnsverkfræði frá Háskóla (slands 1982 og Dipl.lng. prófi (fjarskiptaverk-
fræði frá Tækniháskólanum í Darmstadt (Þýskalandi 1987. Hann starfaði hjá Raunvísindastofnun Háskólans
1982-1983, hjá Dr. Reutlinger & Söhne í Þýskalandi 1986-1987, hjá Verkfræðistofnun Háskólans 1987-1997, hjá Pósti
og síma hf. 1997-1998 og hefur verið forstöðumaður rannsóknardeildar Slmans síðan 1998.
Magnús Hafliðason lauk B.Sc.-prófi frá Tækniskóla (slands árið 1996 og M.Sc.-prófi í iðnaðarverkfræði frá
Tækniháskólanum (Kaupmannahöfn, DTU, árið 1999. Að námi loknu réðst hann til Símans og var hjá útlanda-
sambandadeild til vors 2004 þegar hann hóf störf hjá rannsóknardeild Símans.
Inngangur
Fáar þjóðir hafa náð jafnmiklum árangri í útbreiðslu breiðbandsfjarskipta og sú íslenska.
Að hausti ársins 2004 hafa vel yfir 40% íslenskra heimila breiðbandstengingu, flest ADSL.
ADSL byggist á því að nýta fyrirliggjandi koparstrengi til breiðbandsfjarskipta. Slíkar
tengingar eru nú í boði fyrir um 93% heimila í landinu sem er hærra en mörg fjölmennari
og þéttbýlli lönd geta státað af. Þó heyrast enn þær raddir að betur megi ef duga skuli.
Fjarskiptanet kosta mikla fjármuni og verður að gæta þess að verja þeim eins skynsam-
lega og unnt er. Ella verða fjarskiptafyrirtækin ekki arðbær eða þjónustan svo dýr að ekki
er fýsilegt að nýta hana. Fíingað til hefur uppbygging breiðbandsfjarskipta farið fram að
mestu leyti á leiðurum, þ.e. símalínum, kóax-strengjum og ljósleiðurum. Menn hafa
einnig reynt að byggja upp bandbreið þráðlaus borgarnet (e. Metropolitan Area Network,
MAN) með tækni sem ætluð er til staðarneta (e. Local Area Network, LAN). Þessar til-
raunir hafa ekki gengið vel og slík net njóta engrar hylli. Breiðbandsfjarskipti hafa einnig
farið fram á sértækum örbylgjurásum, einkum milli tveggja staða. Slíkar lausnir hafa þó
eingöngu verið á færi stærri fyrirtækja og stofnana og eru ekki nothæfar til fjarskipta fyrir
almenning vegna kostnaðar.
Undanfarin ár hefur grettistaki verið lyft við framþróun mótunar- og kóðunartækni í
radíófjarskiptum og jafnframt hefur verið unnið öflugt stöðlunarstarf. Þetta hefur t.d.
skilað sér í tækni á borð við DVB (Digital Video Broadcast), WiFi (IEEE 802.11 staðlarnir)
og WiMAX (Worldwide interoperability for Microwave Access) sem byggist á staðlafjöl-
Tækni- og vísindagreinar
2 5 3