Tímarit Máls og menningar


Tímarit Máls og menningar - 01.09.1967, Qupperneq 114

Tímarit Máls og menningar - 01.09.1967, Qupperneq 114
Tímarit Máls og menningar jafn áhrifaríkt og raun ber vitni, er m. a. sú að ímynd Gyðingsins sem framandi og samvizkulausrar „blóðsugu“ lifði enn í hugum alltof margra. Þetta skýrir einnig hve margir utan Þýzkalands gáfu gyðinga- morðunum tiltöiulega lítinn gaum. Sósíal- ismi heimskingjanna liorfði með velþókn- un á Shylock leiddan til gasklefans. Israel átti ekki aðeins að húa eftirlif- endum gyðingasamfélaganna í Evrópu „þjóðarheimkynni", heldur og að frelsa þá undan smánarmarkinu sem hafði orðið þeim svo örlagaríkt. Boðskapur kibbutz- ismans, histadruth, og jafnvel Síonismans hneig að miklu leyti í þessa átt. Gyðingar áttu að snúa baki við milliliðastarfsemi sinni og smákaupmennsku, hætta að vera efnahagslegir og menningarlegir smyglar- ar, burðarstoðir kapítalismans. Þeir áttu að taka sér bólfestu í „sínu eigin landi“ sem verkamenn er vinna að framleiðslu- störfum. Samt koma þeir nú enn einu sinni fram í Austurlöndum nær í hinu illa þokkaða hlutverki umboðssala, ekki svo mjög fyrir hönd þeirra eigin kapítalisma sem er til- tölulega máttlítill, heldur fyrst og fremst fyrir hönd voldugra og gróinna vestrænna hagsmuna og nýkólóníalisma. Þannig líta menn á þá í Arabaríkjunum, ekki að ó- fyrirsynju. Þeir hafa enn einu sinni vakið beiskju og hatur hjá nágrönnum sínum, öllum þeim sem hafa einhvern tíma verið eða eru ennþá fórnarlömb heimsvaldastefn- unnar. Hvílík örlög fyrir þjóð Gyðinga að hún skuli ætíð látin koma fram í þessu hlutverki! Sem erindrekar hins unga kapí- talisma voru þeir enn brautryðjendur fram- fara innan lénsskipulagsins; en að ganga erinda kapítalískrar heimsveldisstefnu vorra tíma er vægast sagt hörmulegt hlut- skipti, og einu sinni enn eru þeir komnir í aðstöðu syndahafursins, ef á þarf að halda. Ætlar hin sögulega hringferð gyð- inga að enda þannig? Það getur hæglega orðið ávöxturinn af „sigrunt" ísraels; a. m. k. er sönnum vinum ísraels skylt að vara það við því. Á hinn bóginn er ekki vanþörf á að vara Araba við sósíalisma og and-imperíalisma heimskingjanna. Við treystum því að þeir falli ekki fyrir honum, og þeir muni læra af ósigrum sínum og ná sér aftur til að leggja grundvöll að sannri íramfarastefnu og sósíalisma í Austurlöndum nær. 208
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124

x

Tímarit Máls og menningar

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Tímarit Máls og menningar
https://timarit.is/publication/1109

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.